Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. I projekt som initierades av Länsstyrelsen i Skåne och som erhållit Naturvårdsverkets stöd har Arbets- och miljömedicin i Lund med vätskekromatografi-tandem masspektrometri (LC/MS/MS) undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. De BM som studerades var 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D), 3,4-dikloranilin (3,4-DKA, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-DKA, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (ETU, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (MCPA), hydroxi-MCPA (HMCPA, metabolit till MCPA), 2,4,5-triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-T), 3-fenoxibensylsyra (3-PBA, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-T, metabolit till prokloraz) och O,O dietyl-O-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=TCP, metabolit till klorpyrifos). Detektionsgränserna (DG) var mellan 0,05 och 0,4 ng/ml. Urinhalter av nämnda ämnen undersöktes i två grupper ur allmänbefolkningen (N=100 och N=116), en grupp vegetarianer (N=40) och en grupp nyinvandrade från olika länder (N=50). Deltagarna besvarade också en kort enkät med frågor om matvanor och livsstil. En mindre yrkesexponerad grupp (N=8) undersöktes också.

Hos mellan ca 90 och 100% i de olika befolkningsgrupperna kunde halter av 2,4-D, 3,5-DKA och ETU påvisas, övriga BM i olika andelar i befolkningsgrupperna. De påvisade urinhalterna i samtliga grupper var låga och sträckte sig för 2,4-D upp till 11 ng/ml, för 3,4-DKA till 2,1 ng/ml, för 3,5-DKA till 30 ng/ml, för MCPA och HMCPA till 0,28 och 2,9 ng/ml, för 3-PBA till 4,0 ng/ml och för ETU till 9,4 ng/ml. Hos två personer påvisades

2,4,5-T i halter kring detektionsgränsen 0,1 ng/ml. TCP och 2,4,6-T undersöktes endast bland de asiatiska invandrarna. Dessa ämnen fanns hos en majoritet av dem och var som högst 6,4 respektive 1,7 ng/ml.

I materialet fanns indikationer på små skillnader i urinhalter relaterade till bl a årstid för provtagning, kön, ålder och livsstilsfaktorer som konsumtion av vindruvor och vin, ev. val av ekologiska livsmedel och val av fritidsintresse (golf).

De plantskoleanställda behandlade under en arbetsvecka tallplantor med en pyretroid mot snytbagge och med iprodion mot mögel. De flesta anställdas urinhalter för 3-PBA och 3,5-DKA steg påtagligt mellan måndag morgon och fredag morgon, medan metaboliten 3,4-DKA (som speglar exponering för BM som inte använts) inte förändrades. Noggranna yrkeshygieniska observationer av arbetssätt m. m. behövs för identifiering av exponeringskällor.