Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododecan (HBCD)). Tidstrender för PBDEer under den aktuella tidsperioden har utvärderats tidigare (Glynn et al. 2007), och resultaten har nu kompletterats med analys av ytterligare 80 prover.

Bland PBDE kongenerna uppvisade BDE-47 den högsta medianhalten (1,5 ng/g fett) i modermjölk, följt av BDE-153 (0,57 ng/g fett), BDE-99 (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Halterna av BDE-28, -66, -138, -154, -183 och HBCD låg under kvantifierings-gränsen i de flesta av proverna.

Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Multipel linjär regression visade att medianhalterna av BDE-47 och BDE-99 har sjunkit (4,3 % respektive 7,5% per år), medan medianhalten av BDE-153 har ökat (4,9% per år) under den studerade tioårsperioden. Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-100. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE-koncentrationerna (summan av BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för medianhalten att halveras (34 år) är betydligt längre än den tid som studien sträcker sig över (10 år).

I likhet med våra resultat har en studie av PBDE koncentrationer i poolade mjölkprover från kvinnor i Stockholmsområdet också visat att halterna av lägre bromerade kongener (t.ex. BDE-47 och BDE-99) har minskat från mitten av 1990-talet, medan halterna av BDE-153 har ökat (Fängström et al. 2008). Förklaringen till detta kan vara att användningen av lägre bromerade PBDE kongener har minskat och/eller att BDE-153 är mer persistent i jämförelse med t.ex. BDE-47.