Under perioden 1978-2007 har sammanlagt 3.879 barn (7-11 år) i Landskrona och Trelleborg undersökts med avseende på blyhalt i blod. I början var den genomsnittliga halten ca 60 μg/L, i slutet drygt 10 μg/L. Sänkningen har varit ca 5% per år, och har fortsatt även efter det att användningen av bly i bensinen upphörde 1994. Detta tyder på att bensinblyet orsakat en omfattande kontaminering, som endast gradvis avklingar. Barn som bodde nära det sekundära blysmältverket i Landskrona hade initialt högre halter än barnen i stadskärnan, som i sin tur hade lägre än de på omgivande landsbygd. Halterna hos barn i stad och på land i Trelleborg skiljde sig inte från landskrona. Skillnaderna mellan geografiska områden har gradvis blivit mindre.
Åren 1986, 1991 och 1998-2007 har blodproverna hos 1.436 barn även analyserats med avseende på kadmium. Halterna var låga, 0,1-0,2 μg/L i genomsnitt. Barn som boode nära smältverket i Landskrona hade högre halter än de i stadskärnorna, som i sin tur var högre än de på landsbygden. Det fanns en mycket svagare tidsutveckling är för bly, men en viss sänkning konstaterades vid analys av linjär trend.
Det finns skäl att följa upp detta unika material. Därvid är det tillräckligt att ta prover på ett hundratal barn vartannat år, lämpligen i Landskrona.
Med hjälp av personnummer samt befolknings- och fastighetsregister (geografiskt informationssystem) har för 3.411 barn (88%) kunnat koordinatsättas geografiskt med avseende på bostad och skola. Detta ger möjlighet att analysera metallhalterna i blod i relation till utsläppskällor (smältverk och närhet till vägtrafik) över tid. Därvid finns möjlighet att samtidigt beakta bl a socioekonomiska faktorer och födelseland. Sådana analyser pågår.
I en förstudie har inventerats register som innehåller potentiella toxiska effekter av metallexponeringen. I första hand skulle det vara meningsfullt att använda informationen vid Skolverket (betyg) och Pliktverket (längd, vikt, blodtryck, hörsel, psykologiska prestanda), som finns tillgängliga i elektronisk form för ett eller två tusen individer. Inom skolhälsovården finns ytterligare uppgifter (längd, vikt, hörsel), med dessa måste extraheras manuellt ur journalerna. Studier av samband mellan exponering och effekter skulle fordra etiskt tillstånd, finansiering samt beaktande av potentiella förväxlingsfaktorer.
Lund, 2008. , p. 16