Sammanfattning

Vid studier av metallkoncentrationer i blod hos gravida är det viktigt att beakta den

fysiologiska utspädning av blodkropparna som sker och är som mest uttalad i början av tredje

trimestern.

Belastningen av kadmium förefaller öka efter genomgången graviditet, vilket till stor del kan

förklaras av en ökad absorption av kadmium i tarmen på grund av samtidigt ökad

järnabsorption. Hos kvinnor som sammantaget fött flera barn var ökning av urinkadmium

med stigande ålder mer uttalad än för de kvinnor som fött inget eller ett barn.

Metylkvicksilver utgjorde 75% av den gravida kvinnans totalkvicksilver i blod och var

dessutom nästan dubbelt så hög i navelsträngsblod som i moderns före förlossning. Halten av

metylkvicksilver i navelsträngsblod var relaterat till moderns fiskintag medan halten av

oorgansikt kvicksilver hos barnet var relaterat till antalet amalgamfyllningar hos modern.

Halten oorganiskt kvicksilver i blod sjönk under och efter amningsperioden vilket kan

förklaras av en utsöndring till modersmjölken.

Koncentrationen av bly i navelsträngsblod var lika hög som hos modern fyra veckor före

förlossning. Blodblyhalten hos modern efter genomgången graviditet föreföll öka vilket

kanske kan förklaras av en högre benomsättning under amningsperioden än under

graviditeten, och därmed en frisättning av bly från benvävnad. Detta kommer senare att

utvärderas i förhållande till markörer för benomsättning.

Abstract

When investigating metal concentrations during pregnancy, it is important to consider the

physiological hemodilution of the maternal blood that occurs, and which is most prominent in

the beginning of the third trimester.

The cadmium load seemed to increase after a terminated pregnancy. This can, to a large

extent, be explained by an increased absorption of cadmium in the intestine due to a

concomitant increased absorption of iron. In women with two or more children the increase in

urinary cadmium with increasing age was more pronounced than in women with none or one

previous child.

Methyl mercury constituted about 75% of the total amount of mercury in the maternal blood.

Moreover, it was almost twice as high in the cord blood compared to the maternal blood in

late gestation. The concentration of methyl mercury in cord blood was related to the maternal

intake of fresh water fish, while the level of inorganic mercury was related to the maternal

number of amalgam fillings. The level of inorganic mercury decreased during and after

lactation which can be explained by an elimination to the milk.

The levels of lead in cord blood was similar to that of the mother four weeks before delivery.

The concentration of maternal blood lead seemed to increase after the terminated pregnancy.

This may partly be explained by a higher bone turn over during lactation than during

pregnancy, and thereby an increased release of lead from bone tissue. This will be further

evaluated in relation to markers of bone metabolism.