Rapporten är en sammanställning av resultat från:



En ytvattenstudie som utfördes 2011 och vars syfte var att undersöka i vilken utsträckning de

vattendrag som rinner igenom jordbrukslandskapet är belastade med bekämpningsmedel.

Lokalerna som ingick i undersökningen har en stor andel jordbruksmark i sina

tillrinningsområden och ibland även växthusodling och golfbanor.



Regional grundvattenövervakning, 2008-2011, vars syfte var att genom provtagning och analys

av källor få en översiktlig bild av storskalig påverkan från markanvändning, med fokus på

jordbruksmark, på grundvattnets kvalitet samt provtagning av råvatten från allmänna

vattentäkter som utfördes 2010.

Resultaten från ytvattenstudien visar att förekomst av ogräs-, svamp- och insektsbekämpningsmedel

under maj till juni 2011 uppmätts i en nivå som kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt.

Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt ingick 12 vattenprover i undersökningen

och i 100 procent av dessa hittades bekämpningsmedel. Av 44 undersökta substanser hittades 26

substanser (59 procent). Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel

0,99

μg/l. Detta värde ligger över EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten och Livsmedelsverket

gränsvärde för otjänligt vatten, 0,5

μg/l. I hälften av proverna översteg ett eller två bekämpningsmedel

Kemikalieinspektionens riktvärden. Dessa utgjordes av insekticiden imidakloprid och herbiciderna

metribuzin, diflufenikan och metazaklor. I vissa fall är de observerade halterna sex gånger högre än

riktvärdet. Imidakloprid används i första hand i skogsindustrin, och ingår bland annat i preparatet Merit

Forest WG, och ibland som betning av potatis inom jordbruket. Av dessa riktvärdesöverskridande

bekämpningsmedel återfinns metribuzin och diflufenikan på vattenmyndighetens lista över särskilt

förorenade ämnen

1 (SFÄ).

I grundvattenstudien detekterades sammanlagt bekämpningsmedel i 25 procent av de analyserade

proverna, det vill säga i 16 av 64 stycken. Av de sammanlagt 46 stycken olika substanser inklusive

nedbrytningsprodukter som har analyserats har sju stycken substanser detekterats. I två av proverna

överstegs riktvärdet för grundvatten

2 och i 14 stycken utgångspunkt för att vända trend3. De två

substanser som översteg riktvärdet är bentazon och diuron. Övriga detekterade substanser,

fyndfrekvens inom parantes, är 2,6-diklorbenzamid (4), atrazin (9), atrazin-desetyl (7), atrazindesisopropyl

(1) och metribuzin-diketo (3). Av de substanser som detekterats är alla utom två,

metribuzin-diketo (nedbrytningsprodukt till metribuzin) samt bentazon, sedan länge förbjudna.

Resultaten från den nationella miljöövervakningen i Hallands län är relativt britsfälliga, men visar att

bekämpningsmedelhalten i ytvatten till viss del har minskat från 1990-talet till i dag. Däremot har

fyndfrekvensen av bekämpningsmedel inte sjunkigt utan varierat kraftigt under de senaste tio åren.

Analysresultaten från grundvattenövervakningen visar inte på någon entydig minskning av

bekämpningsmedelshalter. Inte heller fyndfrekvensen visar på någon tydlig minskning utan den varierar

från år till år och för olika substanser. 2,6-diklorbenzamid (BAM) är den substans där fyndfrekvensen är

1

Ämnen, utvalda av Naturvårdsverket i samarbete med KemI, som belastar en vattenförekomst så mycket att det finns

risk att den ekologiska statusen ej uppfylls 2015 och som inte behandlas under kemisk status (på listan över prioriterade

ämnen och de som regleras av fiskvatten- och skaldjursdirektiven).

2

Riktvärdet för grundvatten enligt SGU-FS 2008:2: Den koncentration av ett särskilt förorenande ämne eller

föroreningsindikator i grundvatten som inte bör överskridas, för att människors hälsa och miljön ska skyddas. Detta

gäller för en grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster, ett vattendistrikt, svensk del av ett

internationellt avrinningsdistrikt eller på nationell nivå.

3

När utgångspunkt för att vända trend nås krävs intensivare övervakning (operativ övervakning) för att fastställa

trenden för föroreningen i grundvattenmagasinet. I regel ligger denna punkt ca 75 % under riktvärde för respektive

ämne.

6

som störst och som dessutom visar på en ökning snarare än en minskning avseende fyndfrekvens sedan

1990-talet. Bentazon är exempel på en substans där fyndfrekvensen har minskat. Eftersom det ofta

handlar om låga halter av bekämpningsmedel i grundvattnet har det stor betydelse vilket krav som ställs

på detektionsgräns i samband med analys. Bättre analysmetoder och lägre detektionsgränser kan

innebära att fyndfrekvensen ökar vilket inte automatiskt innebär att den reella

bekämpningsmedelsmängden i grundvattnet har ökat.

Den positiva utvecklingen av den något minskade bekämpningsmedelhalten i länet kan till viss del bero

på bland annat utbildning av sprutförare, olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket, Greppa

Näringens rådgivning, förbättrad teknik vid besprutning av till exempel banvallar samt översyn av

gamla och bildande av nya vattenskyddsområden. Trots utvecklingen visar resultaten från denna

sammanställning och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått acceptabla halter av

bekämpningsmedel i våra vatten, utan att det krävs ytterligare åtgärder för att minska spridning och

läckage av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten.

En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter och

rekommendationer, finns för att skydda ytvatten och grundvatten från att förorenas av

bekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför av

bekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologisk

odling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersom

bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar sprid

spridningen till miljön då andelen

ekologisk odlad areal ökar.