Förutsättningarna för elfisket 2011 var allmänt sett bra. Flödet var generellt normalt och

medförde att fisket utan problem kunde utföras vid majoriteten av lokalerna. Flödet var

dock högre i jämförelse med föregående år 2010 då flödena var låga. Detta medförde en

lägre fångsteffektivitet av öringungar i jämförelse med detta år. Fångsteffektiviteten av äldre

öring låg däremot på samma nivå vilket innebär att förhållandena i fält bedöms vara relativt

jämförbara med de tre föregående säsongerna 2008, 2009 och 2010.

Artförekomsten var relativt hög i jämförelse med tidigare år. Öring var den dominerande

arten och fångades vid 84 % av lokalerna. Andelen abborre, elritsa, lake och mört var klart

högre i jämförelse med närmast tre föregående år. Liksom tidigare år är öringtätheterna

högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. De

största tätheterna av årsungar återfanns i Rödån som trots detta uppvisade den största antalsmässiga

nedgången av öringungar (- 476st/100m

2) i jämförelse med föregående år.

Största tätheten av äldre öring fanns i Kyrkbäcken, Nissans vattensystem på 48 individer

per 100 m

2. Den största antalsmässiga och relativa förändringen inträffade i Knipån (Öster

Kivarp) som ökade med 69,2 st/100 m

2.

Vid en jämförelse med tätheterna år 2011 och föregående år 2010 påvisades en mindre

minskning i tätheten av öringungar i Lagans vattensystem. I övrigt påvisades inga skillnader

mellan tätheterna år 2011 och föregående år eller vid jämförelse med andra längre tidsperioder.

Mörten som bedöms vara en relativt försurningskänslig art förekom i ett större antal lokaler

under 2011 i jämförelse med tidigare år. Det finns däremot ingen långsiktig trend till en

ökning av andelen lokaler med mört.

Den största andelen lokaler med negativt påverkade vattendrag ur allmän och försurningssynpunkt

finner man i Lagans vattensystem. Försurningspåverkan, som baseras på förekomsten

av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms generellt som låg på

länsnivå där 75 % av lokalerna bedömdes ha en opåverkade eller tämligen opåverkade ur

försurningssynpunkt. Detta baseras främst på att det förkommer årsungar av elritsa, signalkräfta

och öring i flertalet av lokalerna.

Klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är få lokaler som når hög

status (7 %) som men att knappt hälften av lokalerna når god status. VIX-värdet visar för

år 2011 signifikant lägre värden i jämförelse med medelvärdet under föregående 10-års period.

I Tabell 1 på följande sida redovisas en sammanfattning över 2010 års elfisken uppdelat på

huvudflodområden, 101-Nissan, 098-Lagan, 086-Mörrum, 074-Emån samt 067-Motala

ström.

Tabell 1. Sammanfattning av elfiskeresultat säsongen 2011

AP avser en bedömning av den allmänna påverkan på lokalen och dess fiskbestånd. FP avser en bedömning

av försurningspåverkan på fiskbeståndet.

Båda bedömningarna görs i en femgradig skala, 0-4. Skalans siffergradering innebär följande:

0 = påverkan går inte att bedöma 3 = negativ påverkan samt

1 = opåverkade optimala förhållanden 4 = kraftig negativ påverkan.

2 = tämligen opåverkade förhållanden

Förkortningar syfte: Kalk = Kalkeffektuppföljning, MÖV = Miljöövervakning, VF= Vattenförvaltning

K avser antalet utfisken på lokalen.

Förkortningar fiskarter: Ab=Abborre, BS=Bergsimpa, BN=Bäcknejonöga, BR=bäckröding, Br=Brax, El=Elritsa,

FK=Flodkräfta, Gä=Gädda, La=Lake, Mö=Mört, N=Nejonöga, SK=Signalkräfta, Ål=Ål

Vattendrag, lokal Åtg.

omr

Syfte K Yta

(m

2)

Beräkn. öringtäthet

(st/100m

2)

Övriga arter Bedömning

0+ >0+ Tot AP FP

101-Nissan

1. Jonsbobäcken, Ned Rödjorna 001 Kalk 3 114 12 13,5 25,5 BS, El, SK, Gä 2 1

2. Krakhultabäcken, Mynningen 001 Kalk 3 94 14,3 12,8 27,1 BS, El, La 1 1

3. Nissan, Spafors 001 Kalk 1 196 5,3 1,5 6,8 BS, BN, SK, La, Mö 3 2

4. Nissan, Unnefors damm 001 Kalk 1 313 1,3 4,3 5,6 BS, El, La 3 2

5. Närmrebäcken, Stenbron 001 Kalk 1 155 5,4 15,4 20,8 BS, La 2 1

6. Västerån, 2 km N Kinnared 004 Kalk 1 394 8,5 3,8 12,3 El, Gä, La 2 1

7. Nissan, Gamla stenbron 017 Kalk 1 224 0 2 2 El, SK, Gä, La, 2 2

8. Nissan, Nedströms Jära 017 Kalk 3 248 6,1 5,4 11,5 BS, SK, La, Mö, 2 2

9. Nissan, Vid p-plats väg 40 017 Kalk 3 371 2,6 4,1 6,7 BS, BN, El, La, 3 2

10. Älgån, Klerebo 018 Kalk 3 278 0 5,5 5,5 Ab, BS, SK, La, Mö 4 2

11. Älgån, Syd Spikamon 018 Kalk 1 293 0 2 2 Ab, BS, BN, El, La, Mö 3 3

12. Kattån, Sågeviken nedre 019 Kalk 3 210 0 3,8 3,8 SK, La, Mö 3 2

13. Kvarnån, 800m o. Gunnahems. 019 Kalk 3 213 8,2 7,9 16,1 Ab, La, Mö 2 1

14. Kyrkbäcken, Angeredsh. kyrka 019 Kalk 1 173 22,9 47,6 70,5 Ab, El, SK, Gä, Mö 2 1

15. Sågån, Vägbron 021 Kalk 3 113 7,4 18,8 26,2 Ab, SK 1 1

16. Grissleån, Nedre gångbro 021 Kalk 3 221 3,8 4,5 8,3 Ab, La 2 2

17. Svanån, Ovan Sågrydet 022 Kalk 1 147 4,3 13,2 17,5 BN, SK, Gä 1 1

18. Åsabäcken, Olivefors 022 Kalk 3 149 4,7 18,3 23 BS 2 2

19. Radan, Nedan Moarydet krv 024 Kalk 3 376 0 0,6 0,6 BS, El 2 2

20. Trollsjöån, 250 m ned Mellansjön 029 Kalk 1 116 0 9 9 El 3 2

21. Valån, Nedan S. Vallsjön 029 Kalk 1 328 4,4 4,1 8,5 El, Gä, Ål 2 2

22. Valån, Nedan vägen 029 Kalk 3 207 0 3,2 3,2 El, Gä 2 2

23. Valån, Vid landsvägsbron 029 Kalk 3 211 11,7 9,6 21,3 El, Mö 2 1

24. Västerån, Kvarntorp 030 Kalk 3 320 0 4,8 4,8 Ab, El, SK, Gä, La 3 2

25. Västerån, Lid 030 Kalk 3 110 13,2 14,5 27,7 SK 2 1

26. Västerån, Nedan bron 030 Kalk 3 198 2,6 18,2 20,8 El, SK 2 1

27. Västerån, Skogsfors, torrfåran 030 Kalk 1 180 1,2 2,5 3,7 Ab, BN, El, La, 4 2

28. Flankabäcken, 100 m ned bro 033 Kalk 3 175 1,8 4 5,8 BN, La, Mö 2 2

29. Flankabäcken, Sprottebo 033 Kalk 1 82 0 0 0 Fl, Gä 2 1

30. Moa sågbäck, Ovan RV 27 036 Kalk 3 113 0 9,8 9,8 Ab, BN, Gä 3 3

098-Lagan

31. Modalaån, Ovan väg 058 Kalk 1 248 3,4 2,4 5,8 La, Mö 2 2

32. Modalaån, Väg vid Ådala 058 Kalk 1 223 0 0 0 Ab, SK, Gä 3 2

ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 2011

9

Vattendrag, lokal Åtg.

omr

Syfte K Yta

(m

2)

Beräkn. öringtäthet

(st/100m

2)

Övriga arter Bedömning

0+ >0+ Tot AP FP

33. Lomsjöån, Ned Lomsjön vändp. 059 Kalk 1 282 3 2,6 5,6 El 2 2

34. Västerån, Gångbron 059 Kalk 1 306 0 1 1 El, Gä, La 3 2

35. Västerån, Nedan Ålarydssjön 059 Kalk 1 676 0 0,8 0,8 El, SK, Gä 2 2

36. Älgabäcken, Kyllås 059 Kalk 1 402 1,6 2,6 4,2 El, SK, Gä 2 1

37. Österån, Stensö 060 Kalk 1 390 0 0 0 El, SK, Gä 2 0

38. Österån, Ulvhultsån ned Ryasjön 060 Kalk 1 240 0 0 0 Ab, SK, Gä, Mö, Ål 3 2

39. Högaforsån, Kvarnaberg 077 Kalk 1 318 0,7 0 0,7 El, SK 2 2

40. Stödstorpaån/Högaforsån,

Stödstorp

077 Kalk 3 260 2,3 0 2,3 BS, El, SK 2 2

41. Malmbäcksån,

Ov. järnvägsbron

096 Kalk 1 180 0 0 0 El, SK 3 0

42. Virstorpsån, Nedstr N Virstorp 105 VF 3 149 0 0 0 El, SK 2 1

43. Storkvarnsån, Storkvarnen 107 Kalk 1 429 1,9 0,3 2,2 El, SK, Gä, Mö, 3 3

44. Osån, Åtorpet 109 Kalk 1 560 2,2 0,3 2,5 Ab, Gä, La, Mö, 2 2

45. Hjorsetån, Södragårdens kvarn 119 Kalk 3 141 11 12,4 23,4 El, SK, Gä 1 1

46. Hylletoftaån, Såg 700m upp

Hylletofta

119 Kalk 1 134 20,2 20 40,2 El, SK 1 1

47. Vämmesån, SO Ängeberget 119 Kalk 1 315 1,3 2,8 4,1 Ab, El, La 1 1

48. Rammsjöbäcken,

SV Ängatorpet

141 Kalk 1 104 0 0 0 La 4 4

49. Årån, Bron söder S Sölaryd 141 Kalk 3 336 0 0,9 0,9 Ab, La, Mö 3 0

50. Årån, Edskvarn 141 Kalk 3 207 1,1 3,7 4,8 La, Mö 3 2

51. Årån, Pinnarekulla 141 Kalk 3 187 4,7 1,1 5,8 Ab, La, Mö, Ål, 3 2

52. Sävsjöån, Skjutbanan VF 3 280 0,7 5 5,7 Ab, SK, Gä, Mö, 2 2

074-Emån

53. Gårdvedaån, Beskvarn 169 Kalk 1 186 0 0 0 Ab, SK, Gä, La, Mö 4 0

54. Brusaån, Högebro 180 Kalk 1 440 0 0,7 0,7 Ab, BL, BS, BN, El, SK,

La, Mö

3 2

55. Nödjehultavägen 180 Kalk 3 113 24,6 28 52,6 SK 1 1

56. Brändebäcken, Strömsberg 204 Kalk 1 127 70,8 10,6 81,4 El, SK 2 1

57. Gnyltån, NV Nymåla 206 Kalk 3 132 17,8 12,9 30,7 BS, BN, El 1 1

58. Lillån (Linneån), Kvarnkullen VF 3 160 5,8 5,4 11,2 El, SK, La 2 2

59. Silverån, Ned bro Svinhultsväg Kalk 1 286 11,7 3,1 14,8 Ab, BS, El, Mö, 2 1

067-Motala ström

60. Hökesån, Norr g:a elljusspåret 047 BÅ 3 196 1,6 13,3 14,9 SK 2 2

61. Hökesån, Ovan Laggaredammen

047 Kalk 1 175 53,6 26,4 80 2 1

62. Hökesån, Reningsverket 047 Kalk 1 176 61,4 33,8 95,2 2 1

63. Skämningsforsån, Skogshemmet

nedre

049 Kalk 3 165 33 35,5 68,5 SK 2 1

64. Rödån, Brännemossen 054 Kalk 3 78 6 17 23 BR, SK 2 1

65. Rödån, Nära mynningen 054 Kalk 3 96 160,9 25 185,9 1 1

66. Knipån, Ned Skårhultsdammen 055 Kalk 3 304 13,8 9,8 23,6 SK 2 2

67. Knipån, Väg Kivarp/Dykärr 055 BÅ 3 168 15,8 36,4 52,2 N, SK 2 1

68. Knipån, Öster Kivarp 055 BÅ 3 310 69,6 0,7 70,3 N, El, SK 2 1

69. Adelövsbäcken, Adelöv VF 3 189 2 4 6 3 2

70. Bordsjöbäcken, V Oron ned MÖV 3 250 0,9 0,9 1,8 SK, La, Mö 3 1

ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN 2011

10

Vattendrag, lokal Åtg.

omr

Syfte K Yta

(m

2)

Beräkn. öringtäthet

(st/100m

2)

Övriga arter Bedömning

0+ >0+ Tot AP FP

71. Bäck till V Lägern,

Norr kraftledningen

VF 3 222 5 5,7 10,7 SK, Gä, Mö 2 2

72. Kalvån, Nedströms väg VF 3 83 0 0 0 Ab, SK, Gä, La 3 2

73. Noån, Vid Degla kvarn VF 3 135 0 0 0 SK, Gä, La 2 2

74. Rallån, Hulukvarn VF 3 14 0 0 0 SK, La, Mö 3 0

75. Sötåsabäcken, Åsen VF 3 130 0 0 0 Ab, SK, La 3