0

5

10

15

20

25

30

35

40

Öring

Gädda

Mört

Lake

Signalkräfta

Abborre

Bergsimpa

Stensimpa

Elritsa

Gers

Ruda

Nejonöga (obes)

Id

Björkna

Benlöja

Miljöövervakningsprogrammet i Östergötland omfattade säsongen 2012 sammanlagt 37 elfiskelokaler i 25 vattendrag. Två av dessa lokaler, Kavlebäcken (Kavelbäcks-gård) och Skansån (Åbacken), var nya för året. Övervakningsprogrammet syftar i första hand till att följa upp länets bestånd av öring varför fokus ligger på denna art i föreliggande rapport. Utöver lokalerna i miljöövervakningsprogrammet tillkom tre elfiskelokaler i Pjältån där ett oljeutsläpp våren 2011 slagit ut större delen av öringbeståndet.

Sommaren 2012 präglades inledningsvis av högt vattenstånd i vattendragen. Vatten-flödet sjönk under sommaren och i samband med utförandet under slutet av augusti till början av september var förutsättningarna för elfiske allmänt sett mycket bra med för årstiden måttliga vattenflöden i de flesta vattendragen som underlättade genomförandet. Endast i enstaka fall noterades flöden som bedömdes överstiga det normala för årstiden. I flera fall antogs däremot vattennivån vara under normalvattenföring. I vilken grad högvattnet under juni-juli påverkade fiskbestånden är okänt, men vid högflödes-situationer finns risk för en ökad mortalitet, men även att delar av bestånden förflyttar sig till andra sträckor. I många vattendrag tycks förhållandena dock ha varit mycket gynnsamma och betydande öringtätheter registrerades, i vissa fall de hittills högsta som noterats trots ofta relativt långa tidsserier.

Sammanlagt fångades 14 fiskarter säsongen 2012 i Östergötland. Utöver dessa noterades ett nejonöga (obest) på en lokal och signalkräfta på ett flertal platser (se figur 1). Vanligast förekommande är öring som hittades på 37 av 40 undersökta lokaler. Av de påträffade arterna är lake upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT). Stensimpan är inte rödlistad, men upptagen på EU`s artlista i Art & habitatdirektivet. Tidigare elfisken har konstaterat ål, akut hotad (CR) i flera vattendrag samt vimma, nära hotad (NT) i Storån (Söderköpingsån) och Vindån. Även nissöga, upptagen på EU`s artlista i Art & habitatdirektivet, har fångats i Storån.

Figur 1. Antalet individer av varje art som fångats.

Öringtätheten på lokalerna varierar, men höga tätheter av öring noterades i flera vattendrag med havsvandrande bestånd. Den högsta tätheten av öring noterades i Passdalsån (Hagänden) med en beräknad täthet på sammanlagt 309,3 öringar/100 m

2. Å andra sidan fångades inga öringar över huvud taget på lokalerna Lillån vid Boxholm (Kvisslehultsbro), Skansån (Åbacken) och Vadsbäcken (Torp). I tabell 1 redovisas den beräknade tätheten av öring samt övriga förekommande arter vid elfisket på samtliga lokaler.

I de flesta fall tyder inte elfiskeundersökningarna på några allvarliga yttre störningar på fiskbestånden, men i några fall bekräftas tidigare resultat. Det sjövandrande öring-beståndet i Storån (Kinda) uppvisar fortsatt svag rekrytering och i Sjöhamrabäcken har öringtätheten varit vikande sedan toppåret 2008. Även i Bulsjöån, inom den sträcka som är tillgänglig för Sommenöringen, är öringtätheterna fortsatt låga. Endast på lokalen "Visskvarn" ligger tätheten av årsungar i paritet med medelvärdet. Den beräknade öringtätheten i Kavelbäcken var låg med hänsyn till att beståndet är sjövandrande. Tillsammans med ålderstrukturen som visar en klar dominans av äldre öring tyder detta snarare på att beståndet är strömstationärt.

Av de lokaler där ingen öring fångades 2012 var resultaten dock förväntade. I Lillån vid Boxholm liksom i Vadsbäcken har inga öringar fångats under lång tid och troligen är bestånden utslagna. Inte heller i Skansån fångades någon öring, men påverkansgraden var så omfattande att egentliga livsbetingelser för öring saknades. I Pjältån, som drabbades av ett oljeutsläpp 2011 kunde elfiskena visa på en stark återhämtning. På samtliga lokaler fångades goda tätheter av öringårsungar medan tätheten av äldre öringar var låg.

Fiskfaunans status bedömdes i en majoritet av fallen vara god, totalt 22 lokaler (se figur 2 och 3). Hög status erhölls på 9 lokaler, Börrumsån (Ravinen), Djupviksbäcken (Hagen), Getåbäcken (Ovan hindret), Kvarsebobäcken (Längst ner), Passdalsån (Hagänden), Pjältån (Skriketorpsravinen Dvardala),Pjältån (Stendamman Loddbyvägen), Pjältån (Åby stenbron) och Svintunabäcken (Getängen). Dålig status bedömdes endast råda i Skansån (Åbacken).