Department of Systems Ecology at Stockholm University conducts yearly, on behalf of the County

Administrative Board of Stockholm in Sweden, collection and taxonomic identification of benthic

fauna within the regionally and nationally coordinated program of environmental monitoring for

benthic macrofauna in the Baltic Proper. Three areas are examined in the Stockholm Archipelago to

determine their environmental status. Of the three areas, two are regional coastal areas, which are

included in the County Administrative Board of Stockholm’s monitoring work (one area in

Svartlögafjärden, and one area in Kobbfjärden). The third is an open

‐sea area at Svenska Björn, which

is included in the national program for the Swedish Environmental Protection Agency and the

Swedish Water Authority (HaV). This report describes the changes between and within these areas

from 2007 until 2011. The program's objectives are to analyze changes over time in benthic

macrofauna resulting from natural or anthropogenic disturbances such as eutrophication and climate

change, but also to examine the biodiversity of soft bottom communities.

The primary objective is to determine ecological status according to the EU Water Framework

Directive (WFD), using the Benthic Quality Index (BQI). In 2011, all of the examined areas within the

Stockholm Archipelago showed

good status. The monitored area in Svartlögafjärden has constantly

had a

good status since the monitoring program began in 2007. The other two monitored areas have

had a more varied status, and showed a decline from

good to moderate status in 2008 (BQI = 4).

Since 2008 the ecological status has improved. Compared to last year, only minor changes in BQI

were observed. The improvement in BQI from 2008 to 2010 is mostly due to the fact that taxa with

high sensitivity values (i.e. sensitive to hypoxia) have increased in abundance. Particularly the highly

sensitive amphipods

Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata , increased in both areas. In 2011,

these amhipods increased further in abundance. However, the BQI

‐values for the monitored areas

have not increased accordingly. This is to a large extent due to the simultaneous increase of the

invading spionid polychaete genus

Marenzelleria spp., which has increased dramatically in most

areas from 2010 to 2011, now reaching peak abundances of 1200 individ/m

2 in Svartlögafjärden,

2600 individ/m

2 in Kobbfjärden and of 4800 individ/m2 at Svenska Björn. Marenzelleria spp. are

considered tolerant to low oxygen levels and have been attributed a low sensitivity value. The

increase of

Marenzelleria spp. thus counteracts the positive effect on BQI from the increase of the

amphipods

Monoporeia affinis and Pontoporeia femorata.

The total abundance densities have increased in all of the monitored areas and are the highest since

the program started. This is also true for the biomass in the areas Svartlögafjärden and Kobbfjärden.

In the open

‐sea area Svenska Björn, the biomass have increased since 2008 but are still lower than in

the beginning of the monitoring program in 2007.

In conclusions, the results for 2011 show a continued good environmental status in all of the

examined areas in the Stockholm Archipelago.

Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen

i Stockholms län, insamling och taxonomisk bestämning av bottenfauna inom det nationellt

‐regionalt

samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna i Egentliga Östersjön. I Stockholms

skärgård undersöks tre områden avseende mjukbottensfauna för att bedöma miljöstatus. De tre

områdena är uppdelade i två regionala klusterområden som ingår i Länsstyrelsens övervakning (varav

ett inomskärsområde i Svartlögafjärden och ett område lite längre ut vid Kobbfjärden), samt ett

utsjöområde vid Svenska Björn som ingår i det nationella programmet på uppdrag av

Naturvårdsverket. I denna rapport redovisas förändringar för dessa områden under åren 2007 till

2011. Syftet med programmet är dels att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av

referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i

bottenvattnet, dels att undersöka den biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

Undersökningens primära mål är att bedöma ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv med hjälp av

Benthic Quality Index (BQI). År 2011 uppnådde samtliga undersökta områden inom Stockholms

skärgård

god status. Klusterområdet Svartlögafjärden har haft en stabil god status sedan

mätningarna började 2007. De två andra klustren har haft en mer varierande status och visade en

kraftig nedgång 2008. BQI

‐värdena nådde då endast måttlig status eller nära gränsvärdet till måttlig

status

(BQI=4). Sedan 2008 har tillståndet för båda klustren blivit bättre. Jämfört med det föregående

året har det däremot inte skett någon större förändring i dessa kluster. Förbättringen av BQI från

2008 till 2010 beror främst på att taxa (lägsta identifierade taxonomiska nivå, oftast artnivå) med

höga BQI

‐värden (dvs taxa som är känsliga för främst syrebrist) har ökat i individantal. Framför allt

gäller detta vitmärlorna

Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata som har de högsta

känslighetsvärdena och som ökat i både Kobbfjärden och Svenska Björn. I år har vitmärlorna ökat

ytterligare i individantal inom samtliga tre klusterområden. Områdenas BQI

‐värden har dock inte

ökat eftersom även havsborstmasken

Marenzelleria spp. ökat i individantal. Marenzelleria är ett

släkte av havsborstmaskar som är relativt nytt för Östersjön.

Marenzelleria spp. har ökat kraftigt i

antal inom samtliga kluster och den totala individtätenheten var 2011 den högst uppmätta sedan

programmets början. Enskilda stationer har i år uppvisat mycket höga individtätheter av

Marenzelleria

spp. med upp till 1200 individ/m2 i Svartlögafjärden, 2600 individ/m2 i Kobbfjärden och

upp till 4800 individ/m

2 vid Svenska Björn. Marenzelleria spp. anses tåliga mot syrebrist och har

klassats med ett lågt känslighetsvärde. Deras ökning drar därför ned den ekologiska statusen i

områdena och tenderar att motverka den positiva effekten av vitmärlornas uppgång.

Den totala individtätheten har ökat inom samtliga kluster och är den högst uppmätta sedan

programmets början. Detta gäller även för biomassan i klustren Svartlögafjärden och Kobbfjärden. I

utsjöklustret Svenska Björn har biomassan ökat sedan år 2008, men är fortfarande lägre än det första

uppmätta värdet år 2007.

Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning av mjukbottenfauna att miljöstatusen är fortsatt

god inom samtliga undersökta klusterområden i Stockholms skärgård.