Under de senaste 10-15 åren har forskningen gett oss utökad och ny kunskap om hälsoeffekter vid exponering för luftföroreningar. Effekterna är mycket påtagliga även vid dagens nivåer i Skåne. Medan emissionen av luftföroreningar från industri och energiproduktion har minskats inger utsläpp från den ökande bilismen och transportsektorn fortsatt oro. Samtidigt tillförs Skåne fortsatt betydande tillskott av föroreningar från den europeiska kontinenten. Ett aktivt arbete bedrivs därför för att reducera föroreningsnivåerna. En kontinuerlig övervakning av exponeringsnivåer och effekter på befolkningen har därvid stor betydelse. I detta delavsnitt beskrivs en metodik för övervakning av effekterna av luftföroreningar på befolkningen i Skåne. Exponeringen för kvävedioxid och partiklar i form av PM10 har uppskattats med hjälp av spridningsmodellering av emissionsdata respektive data från fasta mätstationer. Exponeringen för alla individer i Skåne har därefter beräknats med hjälp av fastighetskoordinater kopplade till personnummer. Skattningar av exponeringens konsekvenser för hälsotillståndet har gjorts med hjälp av samband mellan exponeringsnivåer och hälsoeffekter som framkommit i tidigare studier. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen är exponerad för nivåer som överstiger vad som är acceptabelt ur hälsosynpunkt. En reduktion av halterna med ca 30% skulle medföra en minskning av antalet tidigarelagda dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar med upp till 650 fall årligen vilket skulle medföra en förlängd medellivslängd med ca 3-4 månader. Dödligheten i lungcancer beräknas minska med 25 fall/år. Den beskrivna metodiken ger överskådliga mått på luftföroreningssituationen i Skåne. Genom fortlöpande uppföljning kan tidstrender i såväl befolkningens exponering som associerade hälsoeffekter följas. En förutsättning är dock att en komplett emissionsdatabas skapas för länet och att den fortlöpande uppdateras. Länsstyrelsen vore en lämplig administratör härav.