Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Modellering av fisklarvsspridning
Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Responsible organisation
2008 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Linkages between the open sea pelagic ecosystem and coastal ecosystems in the Baltic Sea - the role of fish larval drift (English)
Abstract [sv]

Vi har modellerat transporten av skarpsillslarver och deras individuella tillväxt i subdivision 27 under åren 1996-2005 med en hydrodynamisk cirkulationsmodell (baserad på drivdata från SMHI) kopplad med en individ-baserad tillväxtmodell. Syftet var att identifiera (i) säsongs- och mellanårsvariation i skarspsillslarvers spridningsmönster, (ii) åldersspecifik (50 dgr) och längdspecifik (25 mm) utbredning av skarpsillslarver, (iii) potentiella uppväxtområden för skarspillslarver, samt (iv) analysera huruvida skarpsillslarvernas utbredning överlappar med rekryteringsområden av abborre och gädda. Dessutom har vi studerat torsklarvers spridning från lekområden i de tre djupbassängerna in till subdivision 27. Våra resultat visar att i genomsnitt 65-100 % av skarpsillslarverna som kläcks i djupvattnen (>40m) i subdivision 27 hålls kvar inom subdivisionen. Variationen är stor mellan år, men generellt driver larver som kläcks sent på säsongen i högre grad ut ur området jämfört med tidigt kläckta larver. Det finns en skillnad i utbredning av 50 dgr gamla larver och larver som är 25 mm stora (motsvarande 8-25 dgr gamla). När larverna är större än 25 mm antas de kunna simma aktivt, och predikterade transportmönster är därför mindre tillförlitliga för larver >25 mm. På grund av den kortare spridningsperioden är de yngre larverna, som är 25 mm stora, inte lika utspridda som de som är 50 dgr, och de är mer koncentrerade till de norra delarna av västra Gotlandsbassängen. Andelen skarpsillslarver som transporteras in till grundare vatten (< 30m) längs kusten varierar mindre mellan år. På grund av den kortare drifttiden så når en lägre andel av 25 mm-larver grundare vatten än 50 dgr gamla larver. Då tillväxten (och därmed perioden av passiv transport) beror av temperaturen varierar andelen larver som når grundare vatten med säsong. Tidigt kläckta larver, som växer långsamt pga låga temperaturer, transporteras i högre grad in till grundområden än sent kläckta individer. I genomsnitt når omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 de grundare vattnen längs kusten. Våra resultat indikerar att hela kuststräckan i subdivision 27 kan utgöra uppväxtområde för skarpsill, med en viss tyngdpunkt mot de nordligare delarna. Den genomsnittliga utbredningen av 25 mm-larver under 1996-2005 korrelerar endast svagt med potentiella rekryteringsområden (<6m djup) för abborre och gädda. Minskad rekryteringsframgång hos dessa arter kan därför inte förklaras med passivt transporterade skarpsillslarver. Det bör dock påpekas att vår studie inte omfattar prediktioner av aktivt simmande larver, vilka har en stor möjlighet att sprida sig från de häri modellerade utbredningsområdena vidare in på grunda kustvatten. Våra prediktioner för transport och settling av torsklarver visar att endast mycket låga andelar av torsk som kläcks i Bornholmbassängen, och som potentiellt skulle kunna kläckas i Gdansk- och Gotlandsbassängen, når kustområdena i subdivision 27. På grund av avsaknad av zooplankton data har vi antagit att födointag (och därmed tillväxt) begränsas enbart av temperatur. Individerna i modellen har därför maximal tillväxthastighet, och perioderna av passiv transport för 25 mm stora skarpsillslarver är därför kortast möjliga. Vårt resultat att omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 transporteras in till de grundare vattnen längs kusten är därmed en konservativ skattning. Vid längre transporttider på grund av lägre födotillgång kan potentiellt en större andel av skarpsillslarverna spridas in till kusten. Projektet har visat att modellen kan generera typiska utbredningsmönster av skarpsill för områden från tidigare studier, och därför kan användas för att studera kopplingen mellan kust och utsjö på grund av larvtransport. Projektet har vidare visat att prediktioner av transport och utbredning av absoluta larvtätheter kräver data på såväl zooplankton som ägg och larver av skarpsill, liksom studier av hur vertikala rörelsemönster hos skarpsill påverkar dess horisontella driftmönster.

Place, publisher, year, edition, pages
Fiskeriverket , 2008.
Keyword [en]
biota, oceans, environment
Keyword [sv]
Öland, Gotland, Östersjön, rekryteringsområden, tillväxt, transport, skarpsill, uppväxtområden, gädda, larver, fisk, spridningsmönster, abborre, torsklarver
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Coast and sea; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-525Local ID: ec795bfb-8265-47d0-9a74-115f4f8fd9c3OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-525DiVA: diva2:658090
Available from: 2013-10-21 Created: 2013-10-21 Last updated: 2013-11-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1612 kB)22 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1612 kBChecksum SHA-512
bed22221fb3cf65fbc1468c808d66194011d76ccd59519b460e8c7d4f6900b8189f4a16c09a5d4dc628d4575a3eaff0d98d50048aa01c479d046daff33cd4107
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Havs- och vattenmyndigheten, HaV
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 22 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 43 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf