Integrerad övervakning av miljötillståndet i svensk skogsmark: IM Sammanfattning av 1997-2001 och årsrapport för 2001
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Integrated monitoring of the environmental status in Swedish forest ecosystem : IM Summary for 1997-2001 and annual report for 2001 (English)
Abstract [sv]
Naturvårdsverket genomför Integrerad övervakning av miljötillståndet i skogsekosystem (IM) inom programområdet ”Skog”. Övervakningen är relaterad till FN-konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar ”Long-range transboundary air pollution – LRTAP 1979” (UN/ECE). IVL Svenska Miljöinstitutet(IVL), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Institutionen för miljöanalys vid SLU (IMA, SLU) utför övervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Miljöövervakningen omfattar ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalans, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation och studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområden ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av mänsklig påverkan från naturlig variation. Modellering för prognostisering av utvecklingen är ett viktigt inslag. Mätningarna utförs i skyddade områden med lång kontinuitet, utan skogliga aktiviteter. Deposition av luftföroreningar och potentiell klimatpåverkan är de enda mänskliga störningarna i områdena. Syftet med IMövervakningen skiljer sig från syftena med övriga miljöövervakningsprogram genom att IM i detalj skall kunna förklara förändringar i miljön och därmed bidraga till tolkningen av resultaten från de mer extensiva programmen. Föreliggande rapport redovisar förhållandena under perioden 1997-2001 och inbegriper de fyra IM-områdena Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten. Bearbetade resultat från 2001 återfinns i Tabellbilagan i slutet på rapporten. IM-områdena är jonsvaga, med permanent sura förhållanden och med tämligen höga aluminiumhalter. Endast Gammtratten uppvisade låga halter oorganiskt aluminium, på nivåer som är tämligen ofarliga för gälandande organismer som fisk (Lydersen et al. 2002). Övriga metaller uppvisade halter i bäckvattnet under de nivåer där man anser att det föreligger risk för biologisk skada. Områdena uppvisade låga halter av oorganiska näringsämnen. Gårdsjöns närhet till havet återspeglas tydligt i kemin medan de höga halterna organiskt material påverkar vattenkvaliteten i Aneboda. Kindlas kemi förefaller präglas av vattnets snabba och ytliga transportvägar i marken, vilket är en vanlig företeelse i svensk skogsmark. Gammtratten är det minst sura området med ett medel-pH runt 5,5 och frekvent förekommande vätekarbonatalkalinitet i bäckvattnet. Tämligen hög nederbörd innebar att grundvattennivåerna i allmänhet varit något över de normala under åren omkring millenniumskiftet. Detta återspeglas även i avrinningen, vilken var hög både 1998 och 2000. Jonflödet i Gårdsjön styrs i hög grad av nedfallet av havssalter, medan jonflödet i Aneboda och Kindla påverkas till ungefär lika delar av havssalttillförsel, svaveldeposition och interna biologiska processer. I Gammtratten styrs jonflödena i huvudsak av interna biologiska processer. Under den studerade femårsperioden har samtliga områden uppvisat en svagt ökande export av buffertkapacitet med tiden. Ökningen motsvarar 10-20 mEq ANC m-2 år-1, med stora mellanårliga variationer, vilket indikerar att markerna har ökat sin förmåga att balansera den aciditet som tillförs till och skapas i ekosystemen. År 2001 hade samtliga områden förutom Kindla, vilket är det suraste området, en positiv ANC-export. Denna ökade bufferkapacitet kan spåras i bäckvattnet i form av en svag ökning av pH i de tre sydligaste områdena. Det sker följaktligen en återhämtning från det försurningstryck som områdena tidigare varit utsatta för. Skogsmarkens läckage av kol och kväve till bäckarna har under perioden 1997-2001 varierat med en faktor 1,5-2 i de fyra IM-områdena. Huvuddelen (>70%) av det kväve som frigjorts har varit organiskt bundet och kopplat till humusläckaget från marken. Humus- och kväveläckaget är normalt för svenska skogsområden och har uppgått till 35-100 kg C ha-1 år-1 respektive 0,9-3,5 kg N ha-1 år-1. Fosforkoncentrationerna i avrinningsvattnet från IM-områdena varierade mellan 0.001 och 0.10 mg L-1, med PO4-halter <0.003 mg L-1. För Anebodaområdet, med ofta relativt höga TOC-halter, var koncentrationerna ibland högre med Ptot-värden över 0.015 mg L-1. Fosfortransporten varierade mellan 0.02 och 0.09 kg P ha-1 år-1 varav fosfatfosfor utgjorde 0.004 - 0.02 kg P ha-1 år-1. Störst fosforflöden noterades i Gammtratten. De årliga Pb-transporterna genom B-horisonterna var 0,15, 0,22 respektive 0,13 mg m-2 år-1 i Aneboda, Kindla och Gammtratten, dvs avsevärt mindre än införsel via krondropp och t o m något mindre än uttransporter i bäckarna. Trots starkt minskad deposition de senaste decennierna sker det uppenbarligen fortfarande en ackumulation i marken. Även Cd uppvisade stark retention mellan regn och bäck i avrinningsområdena, med undantag av i Kindla, som utmärker sig genom att ha en uttransport av Cd, nästan i nivå med inflödet. Transporterna av Cd genom B-horisonten i Aneboda, Kindla och Gammtratten skattas till 0.10, 0,06 och 0,03 mg Cd m-2 år-1. Transporterna är ännu större genom humusskiktet vilket innebär en minskning av Cd-förråden i markens övre delar. Uttransporten av Hg från avrinningsområdena var cirka 5 % av depositionen utom i det nordligaste området Gammtratten där den var 19 %. Hg-transporterna genom B-horisonten skattas till 0,001, 0,003 och 0,001 mg m-2 år-1 för Aneboda, Kindla respektive Gammtratten. Transporterna genom B-horisonten var mindre än i bäcken, vilket indikerar att det sker en kraftig ackumulation av Hg i markens övre 25 cm. Endast Aneboda uppvisar en tidsmässigt riktad förändring i vegetationssammansättningen under undersökningsperioden. Ellenbergindex visar att denna förändring delvis beror på ljusare och torrare förhållanden i vegetationsytan. Den främsta orsaken till att det inte gick att se några förändringar i de övriga områdena är förmodligen de korta tidsserierna. Artsammansättningen är relativt homogen och pHgradienterna är små i IM-områdenas intensivytor, vilket gör det svårt att påvisa miljöpåverkan. Kompletterande mätningar i fuktighetsgradienter planeras därför.
Place, publisher, year, edition, pages
SLU, institutionen för miljöanalys , 2004.
Keywords [en]
biota, geoscientificInformation, climatology, Meteorology, Atmosphere, environment, inland, Waters
Keywords [sv]
Kindla, Aneboda, Gårdsjön, Gammtratten, miljöövervakning, oorganiskt material, Sötvatten, metaller, deposition, kväve, markkemi, biota, effekter, pH, fosfor, avrinningsområde, vattenbalans, luftföroreningar, Skog, klimatpåverkan, förändringar i miljön, organiskt material, markprocesser, Våtmark
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Forest; Environmental Objectives, Sustainable Forests
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-487Local ID: db1f9ba8-7d77-4b38-9ccf-c079f59a40d1OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-487DiVA, id: diva2:658052
2013-10-212013-10-212013-10-24Bibliographically approved