Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Paleolimnologiska undersökningar i Vättern och Vänern
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Inst. för Ekologi och Geovetenskap.
Show others and affiliations
Responsible organisation
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Renberg, I., Bindler, R., Bradshaw, E., Emteryd, O., Englund, J. & Leavitt, P. Paleolimnologiskaundersökningar i Vättern och Vänern. Vätternvårdsförbundet Rapport 75, VänernsVattenvårdsförbund Rapport 26.• Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts isyfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år.Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen frånVänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup. Proverna togs sommaren 2001 och sedimentendaterades med 210Pb-metoden.• Det primära målet var att studera hur näringstillståndet förändrats. För att undersöka dettaanalyserades kiselalger i sedimentpropparna och kiselalgerna användes för att utläsa vattnetsforna totalfosforhalt. Kiselalganalyserna kompletterades med sedimentanalyser avpigment, biogent kisel, samt kol och kväve inklusive isotoper.• För att få ett begrepp om hur belastningen av vissa föroreningar förändrats analyseradesflygaskpartiklar, bly inklusive stabila blyisotoper, och kvicksilver.• De biologiska analyserna i sedimentet från Vättern tyder på att sjön efter en flera hundraår lång period med stabila förhållanden genomgick ganska stora förändringar med börjanunder 1800-talet och främst från mitten av 1900-talet. Kiselalgfloran förändras påtagligtoch vittnar om att sjön blev näringsrikare. Eutrofieringen kulminerade kring 1960-1970och sedan dess har en återgång i riktning mot det tillstånd som rådde före 1800-talet pågått,och i ytsedimentet är kiselalgfloran praktiskt taget återställd. Enligt kiselalgerna skulletotalfosforhalten ha stigit från 6-8 μg L-1 till ca 12 μg för att nu vara tillbaka till ca 6 ug.Enligt vattenmätserien låg totalforsforhalten i vattnet mellan 8-14 μg L-1 vid slutet av1960-talet och den är nu mellan 3-5 μg L-1. Även om de utifrån kiselalgerna utlästa totalfosforhalternai sjövattnet ska tolkas med viss skepsis när det gäller absolutvärdena pågrund av brister i transferfunktionen, så råder ingen tvekan om att trenden är korrekt.• De biologiska analyserna i Vänern visar mindre förändringar, men även här finns teckenpå ökad näringsgrad under andra halvan av 1900-talet som tycks kulminera 1960-1970.Till skillnad från i Vättern, sker dock denna ökning enligt kiselalgerna från ett minimumunder perioden 1700-1900, som föregicks av en flera hundra år lång period med ungefärlika höga totalfosforhalter som dagens.• Blyanalyserna, särskilt 206Pb/207Pb-kvoten, visar att Vättern tidigt påverkades av blyföroreningar,troligen redan från medeltiden. Ursprunget till detta bly var till en del luftföroreningsnedfallfrån Europa, men blyisotopkvoten vittnar om påverkan från gruvverksamheteller metallhantering i tillrinningsområdet. Bergsbruk har pågått i Åmmeberg åtminstonesedan medeltiden. Blyföroreningarna nådde sin kulmen på 1970-talet när inflytandetfrån bensinbly var som störst. Då finns också en topp i Vänern.• Sedimentet i Vättern och i Vänern har en markant efterkrigstopp i kvicksilver. I Vätternsom är mera noggrant undersökt finns toppen på 1950 eller 1960-talet. I Vänern är toppentill synes senare och här når den en mycket hög koncentration (1100 ng g-1), men i ytsedimentetär koncentrationen halverad. I Vänern är också halten av flygaska, som härstammarfrån eldning av olja och kol, mycket hög i sedimentet från 1970-1980-talet.• De två följande sidorna ger sammanfattningar i figurform baserade på utvalda data från detvå sjöarna.

Place, publisher, year, edition, pages
Vätternvårdsförbundet , 2003.
Keyword [en]
biota, environment, inlandWaters
Keyword [sv]
Vänern, Vättern, Kol, Alger, Kvicksilver, Sötvatten, Föroreningsbelastning, Utveckling, Sedimentproppar, Flygaska, Kiselalger, Kväve, Bly, Provtagning
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Freshwater; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams; Finance, National
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-486Local ID: DA7A8DDE-EBA9-4F0D-831C-25FFEA1F3B28OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-486DiVA: diva2:658051
Available from: 2013-10-21 Created: 2013-10-21 Last updated: 2014-12-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1569 kB)142 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1569 kBChecksum SHA-512
9a9e0cc192fd8a8cdd68133b8e57f2f216502a7fab6d7a3b857b4fc921d47db005c1eeeacbf183a3d0f054a0e0a482d42802c7dd5ec7b5647e9d6ecb10faac04
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå universitet, UmU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 142 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 73 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf