Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologisk mångfald i fjällbjörkskog: en kunskapssammanställning
Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
Executive, Forskningsinstitut, Centrum för biologisk mångfald, CBM.
Responsible organisation
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Samarbetsprojekt mellan forskning och praktisk naturvård Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Samarbetsprojektets utgångspunkt är att det behövs samverkan mellan praktik och vetenskap för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samverkan fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom att i projektet prova sådan samverkan hoppas vi kunna höja kvalitén på den kedja av överväganden som är basen för all uppföljning: Steg 1: Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. Steg 2: Prioritering av uppföljning: prioriterade metoder, biotoper, områden etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. Steg 3: Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. Steg 4: Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Behov av kunskap Uppföljning måste självklart vara baserad på relevant kunskap om den natur man arbetar med. Vanligen finns tillräcklig kunskap, men ofta krävs att specifik kunskap om biologisk mångfald vaskas fram, innan praktiskt arbete kan påbörjas. Fjällbjörkskogen är ett tydligt exempel på det. Biotopen är föremål för mycket forskning, men är ändå, tillsammans men många andra fjällbiotoper, en av de mest okända vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Sambanden mellan mark- och klimatförutsättningar, ekologiska processer, substrat/strukturer, arter, hot m.m. är ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Föreliggande kunskapssammanställning är ett led i arbetet med att sammanställa kunskap om biologisk mångfald i fjällbiotoper. Särskilt viktigt är att belysa de aspekter på biologisk mångfald som är prioriterade i naturvårdsarbetet, exempelvis rödlistade arter, nyckelarter, nyckelprocesser, markanvändningsrelaterade förhållanden m.m. Sådana aspekter måste bedömas mot bakgrund av pågående arbete med biologisk mångfald, främst Natura 2000-nätverket och miljömålen. Kunskapssammanställningen har bekostats av Naturvårdsverket. I projektet har kunskapssammanställningen kompletterats med två expertseminarier om biologisk mångfald i fjällen. Ett seminarium hölls i januari 2004 och syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Ett andra seminarium, i november 2004, belyste biologisk mångfald i fjällbjörkskog. Dokumentation från dessa seminarier redovisas i separata rapporter, men valda delar citeras här, vanligen som "muntlig information" från respektive föredragshållare.

Place, publisher, year, edition, pages
Centrum för Biologisk Mångfald , 2005.
Keywords [en]
biota, environment
Keywords [sv]
Jämtlands län, Norrbottens län, naturvård, Natura 2000, miljömål, fjällbjörkskog, biologisk mångfald
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Mountain; Environmental Objectives, A Magnificent Mountain Landscape
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-481Local ID: d83f5409-e020-4e69-bd3c-5aa470ba847fOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-481DiVA, id: diva2:658046
Funder
Swedish Environmental Protection AgencyAvailable from: 2013-10-21 Created: 2013-10-21 Last updated: 2013-11-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2528 kB)762 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2528 kBChecksum SHA-512
5b0a573079e45bebbba5a62645008702a2563adbb24c5a245ab67f497ddb0f6a44962968744bb136e8b0b3db098b348cfea072c06fdf14ae789fe99ff7c609ac
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Centrum för biologisk mångfald, CBM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 762 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 799 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf