Under hösten år 2000 och vinter-vår 2001 var nederbörden i Vänerns avrinningsområde högre än normalt. Flödet i Göta älv var under våren 2001 extremt högt, ca 1200 m3/s, d.v.s. tre gånger högre än medelflödet. Flödet i mindre vattendrag som mynnar vid Bohuskusten är litet jämfört med Göta älv. För att undersöka eventuella effekter på den marina miljön i området nära Göta älvs mynning genomfördes en studie med provtagning veckovis vid fyra stationer. Fysiska och kemiska variabler mättes liksom växtplanktonsammansättning och abundans. Naturvårdsverket och Bohuskustens vattenvårdsförbund bidrog till finansieringen av provtagningarna tillsammans med SMHI. Effekter på vattenkvaliteten i Göta älvs mynningsområde noterades i form av låga salthalter i ytvatnet och som höga halter av löst oorganiskt kväve, fosfat-fosfor och silikat jämfört med månadsmedelvärden för peioden 1990-99. I utsjön noterades inga sådana effekter. Några effekter på siktdjupet (Secchidjupet) observerades ej. Vid några tillfällen observerades hög växtplanktonbiomassa, mätt som klorofyll a. Vid andra platser längs Bohuskusten uppmättes inga eller små effekter. Primärproduktionsmätningar vid Gullmarfjordens mynning visade inte på några effekter av höga flöden från land. Under undersökningen inträffade en skadlig algblomning då flagellaten Chattonella sp. blommade i Kattegat och Skagerrak. Blomningen, som beskrivs i rapporten, är sannolikt inte knuten till de höga flödena från land. En unik eller ovanlig egenskap hos denna Chattonella-blomning var att den pågick i kallt vatten direkt efter vårblomningen av kiselalger i början av mars. Slutsasen av undersökningarna är att effekten av höga flöden från land var mindre än väntad, sötvattnet från älven blandades snabbt med havsvatten och endast små effekter observerades. Ingen koppling mellan höga flöden och Chattonella-blomningen detekterades.