Sot har mätts i omgivningsluften under lång tid främst i tätortsluft för kartläggning avluftföroreningar. Sot användes i början som ett samlingsbegrepp på partikuläraluftföroreningar, på grund av problem med partikelnedfall och nedsmutsning av byggnaderförknippat med sotpartiklar från uppvärmning, industri och trafik. Svärtning av filteranvändes då som mått på totala partiklarhalten i omgivningsluften. Denna metodutvecklades under början av 60-talet till en OECD standard som benämndes Black Smoke(BS). Sot mätt enligt denna metod, nedan kallat sot (BS), är alltså egentligen inte ett mått påsothalten utan partikelhalten (masskoncentrationen). Eftersom partiklarnas optiskaegenskaper varierar med källa och ålder på partiklarna varierar relationen mellan svärtningoch partikelhalt kraftigt. Därmed måste man ta jämförelser av de faktiska halterna överlängre tidsperioder och mellan platser med stor försiktighet även om analysmetoden varitdensamma. I de jämförande studier som finns i Europa varierar fraktionen sot(BS) / PM10mellan 0.3 till 1.5. Fraktionen sot(BS)/PM2.5 är i regel högre och har för t. ex. Atenbestämts till upp till 2.5 under vissa förhållanden.