Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige: När, var, hur och varför?
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under den taxonomiskt-faunistiska epoken inom zooplanktologin (1800- och början på 1900-talet) infångades planktondjuren oftast med planktonhåv och närvaron av olika taxa registrerades, ibland med en bedömning av mängden i relation till övriga taxa. Man samlade ingen information om i vilken täthet djuren förekom eller om deras biomassor. Även idag använder man ofta planktonhåv när man vill undersöka vilka organismer som finns i en sjö. Förutom en ren faunistisk beskrivning kan identifiering av "indikatorarter", "nyckelarter" eller liknande ev. föra vidare till en bedömning av olika störningar. Nästan alla typer av störningar påverkar dock även olika arters mängder och utbredning i vattnet. Det finns således fördelar med att ta prov som gör det möjligt att beskriva djurens mängdförhållanden i vattnet: en insikt som i och för sig är sekelgammal men som inte började tillämpas på allvar förrän på 1950-talet. Då påbörjades ett mindre antal undersökningar där zooplanktonmängderna i prov tagna med volymsbestämd vattenhämtare analyserades. Denna typ av verksamhet växte snabbt och hade sin kulmen under 1970- talets slut. Antalet olika sätt att få den eftersträvade informationen ökade också mycket markant. Rör, pump, håv med flödesmätare och "planktonfällor" kom till användning. Dessutom förflyttades intresset för kvantitativa mängduppgifter från individer per volymsenhet till biovolym eller biomassa per volymsenhet. Detta ledde till utveckling av olika metoder för beräkning av individvikter eller individvolymer Valet av olika metoder i de delmoment som en undersökning omfattar kan i stor utsträckning påverka resultatens användbarhet för olika syften. Vi poängterar här detta genom att i ovanligt hög utsträckning redovisa dessa detaljer, där uppgifter finns. I den del av rapporten som beskriver enskilda undersökningar anges förutom undersökningarnas omfattning och metodik även deras syften, placering i idéhistorien och resultat, allt i mycket kortfattad form. Referenser har placerats efter varje projektpresentation. I princip görs genomgången från norr till söder men ett försök har gjorts att hålla samman projekt med samma tema men i olika sjöar. Om flera olika projekt med allmän målsättning genomförts i samma sjöar vid olika tidpunkter har de hållits samman i vad vi kallar ett "projekt". Projektens nummer i den skriftliga genomgången är en ingång till motsvarande projekt i den digitala metadatabasen. Den detaljerade databasen har byggts upp för att beskriva vilka zooplanktonprovtagningar som gjorts i en given sjö ett givet år samt de metoder som använts. Den omfattar 1900 rader med data från ca 550 sjöar och ligger i .XLS - eller .TXT- format på CD-skiva. I vår framställning i text och metadatabas har vi betonat provens kvantitativa aspekter. Det finns därför anledning att notera att dessa analyser också ger en beskrivning av vilka taxa som finns i proven. Ibland har dock provvolymen varit alltför liten eller också har subsamplingen drivits alltför långt för att ge en säker beskrivning av den provtagna sjöns artsammansättning. Ibland har också artbestämning lämnats därhän för svåra grupper. Det svenska zooplanktomprojektets tankegångar framgår i en strategiskiss som även visar hur insamlingen bedrivits (figur 1). I den box som betecknar "artförekomst/kvantitet" har kvantitativa och kvalitativa data ("håvprovsdata") samlats. Eftersom vi i denna rapport bara behandlar kvantitativa data inkluderas inte merparten av museíproven som nästan uteslutande betecknas som "kvalitativa".

Place, publisher, year, edition, pages
SLU, institutionen för miljöanalys , 2004, 2004:21.
Keyword [en]
biota, environment, inland waters
Keyword [sv]
sjöar, undersökningar, metodik, Sötvatten, zooplankton, vattenkemi, bakgrundsdata, sjöar, databas, undersökningsbeskrivningar, provtagningsfrekvens
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Freshwater; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-399Local ID: af034a21-ef4d-439b-b6b2-e0daf501c063OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-399DiVA: diva2:657964
Available from: 2013-10-21 Created: 2013-10-21 Last updated: 2013-10-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3160 kB)439 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3160 kBChecksum SHA-512
2c5a9289d064c7f596af7d7b5d111ceeb276205f97015af59f5850e6f327e6bccb3f52fbcdec1b9cfffc70ec10967d6fd248bbbe424e771122dbafa9cdfbc42c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljöNaturhistoriska riksmuseet, NRM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 439 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 21 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf