Naturvårdsverket genomför screeningundersökningar avseende förekomst av olika ämnen i miljön. Undersökningar har genomförts för ett flertal ämnen och man avser under 2004 genomföra screnningundersökning för adipater, limonen, endosulfan, siloxaner, oktaklorstyren och andra klorerade styrener, mirex, klorerade naftalener samt eventuellt isocyanater och akrylnitril. Inför screeningundersökningen har Naturvårdsverket gett EnviroPlanning AB i uppdrag att samla in och sammanställa data om de olika ämnena. Sammanställningen har resulterat i förslag till matriser för provtagning av ämnena/ämnesgrupperna och förslag till hur bestämningar av ämnena kan göras vid samanalyser på laboratorium. Nedan följer en kort sammanfattning om varje ämne, ämnesgrupp och förslag till matriser för analys. Adipater har en liten mobilitet i jord, är inte flyktiga och har en snabb nedbrytning bedöms att långväga transport inte är sannolik. De uppför sig emellertid som ftalater och kan finnas i luft vid närliggande utsläppskälla. Matriser som är relevanta att genomföra provtagning i är; jord, sediment, yt- och grundvatten, lakvatten från deponier avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk samt i luft nära utsläppskälla. Akrylnitril är ett reaktivt ämne, varför långdistansspridning inte bedöms trolig. Akrylnitrils förekomst i miljön bedöms därmed främst härröra från dels industriella punktutsläpp, dels diffus spridning i tätortsmiljö via bland annat bilavgaser. Följande matriser bedöms som lämpliga för undersökning om förekomst av akrylnitril; jord, sediment, yt- och grundvatten, avloppsvatten, kommunalt och industriellt från plastindustri, slam från reningsverk, tätortsluft. Klorerade och bromerade styrener bildas genom förbränning i närvaro av klor och brom. Punktkällor kan därmed vara utsläpp från sopförbränningsanläggningar, smältverk och gjuterier. Klorerade och bromerade styrener är svårnedbrytbara ämnen som binds till partiklar både i vatten och i luft, varför det även är möjligt att förekomsten av klorerade och bromerade styrener kan härröra från långväga källor. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten, slam från reningsverk, lakvatten från deponier, luft vid smältverk och sopförbränning, fisk eller annan biota i närheten av smältverk eller gjuterier Spridningen av limonen bedöms ske dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels från punktkällor vid tillverkning. Följande matriser bedöms vara relevanta för provtagning; sediment i närheten av sopförbränningsanläggningar smältverk och gjuterier, yt- och grundvatten, avloppsvatten från kommunala och industriella reningsverk, slam från reningsverk samt luft vid punktutsläpp antingen vid avfettningsanläggningar där limonen används eller vid träbearbetningsindustri. Siloxaner som grupp bedöms kunna spridas i miljön dels genom diffus spridning från konsumentprodukter, dels via punktkällor där ämnena tillverkas eller hanteras. Punktkällor kan vara plastindustri eller plastbearbetningsindustri, mekaniska industri där siloxaner finns i kyl- och skärvätskor. I syfte att utreda ämnenas förekomst i miljön, rekommenderas mätningar i följande matriser; sediment, slam från reningsverk, avloppsvatten, kommunalt och industriellt vid misstänkt punktkälla samt luft vid punktkälla. Eftersom mirex är ett ämne som inte används längre i Sverige finns inga inhemska punktkällor. Mirex är svårnedbrytbart och sprids långväga genom partiklar i luften som förs till marken via torr- och våtdeposition. Mirex sprids även via partiklar i vatten, som förs med strömmar innan sedimentering sker. Följande matriser bedöms vara lämpliga för undersökning av förekomst av mirex; ytjord, våt- och torrdeposition, sediment, grundvatten samt biota. Det ingen nyregistrerad användning av klorerade naftalener i Sverige. Klorerade naftalener har ingått isoleringskablar och andra skyddshöljen. Klorerade naftalener i omgivningsmiljön kan även härröra från långväga transport, via spridning med partiklar i luft och vatten. Följande matriser bedöms därför lämpliga för undersökning om förekomst av klorerade naftalener; ytjord, våt- och torrdeposition, ytvatten, deponier, lakvatten från deponier samt biota. Endosulfan används inte i Sverige, men används fortfarande i många länder som insekticid/acaricid inom jordbruket. Därigenom förs det till Sverige bland annat genom importerade livsmedel och genom långväga atmosfärisk transport. Endosulfan förekommer i formerna alfa- och beta-endosulfan. Nedbrytningsprodukten utgörs främst av endosulfansulfat, som i tidigare undersökningar detekterats i högre halter än ursprungsämnet endosulfan. I syfte att utreda ämnets förekomst i omgivningsmiljön bedöms mätningar av endosulfan och endosulfansulfat i matriserna; sediment, fisk, kommunala komposter för hushållsavfall, eftersom det kan finnas importerade grönsaker, ytvatten, ytjord samt våt- och torrdeposition. Främst är isocyanaterna ett arbetsmiljöproblem. Isocyanater är reaktiva och nedbrytning sker snabbt. De kan spridas till luft vid från industrier som använder isocyanatmonomerer i tillverkningen. Tillämplig matris för att mäta förekomst av isocyanater i miljön bedöms vara luft vid punktkällor.