Ett flertal initiativ pågår för är att minska belastningen av närsalter till Östersjön. På ett nationellt plan anger de nationella miljömålen och delmålen inriktningen av miljöförvaltningarnas insatser för att minska övergödningen i havet. Det stora ex-ploateringstrycket på fiskbestånden och den ökande konflikten mellan yrkesfisket och det växande beståndet av främst gråsäl längs Östersjökusten ökar behoven av en aktiv förvaltningen av de biologiska resurserna. Detta ställer höga krav på bästa tillgängliga kunskapsunderlag både när det gäller eutrofieringseffekter, popula-tionseffekter och på sikt också inverkan av ett förändrat klimat på Östersjöns eko-system. För att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans gäller det att förstå hur de biologiska systemen i ett långsiktigt perspektiv kan komma att utvecklas under en sill-baserad eller torskbaserad regim och hur livskraftiga sälpo-pulationer ska kunna existera vid sidan av ett uthålligt kustfiske. Modeller utgör viktiga verktyg för att öka den grundläggande förståelsen av de biogeokemiska processerna i havet. Modeller är också attraktiva då de möjliggör utvärderingar av alternativa förvaltningsåtgärder. Naturvårdsverket har ett verksamhetsmål att stödja utvecklingen av modellsystem för att understödja bedömningar av de biologiska effekterna av förändrade närsalts-regimer i främst Östersjön. Det primära syftet är att ge berörda myndigheter över-blick över, god kännedom om och tillgång till relevanta verktyg för konsekvensbe-dömningar av biologiska effekter inklusive ramarna för nyttjandet av de levande resurserna i Östersjön och dess kustområden under olika näringsförhållanden. Må-let utgör en del av en process där befintliga modellsystem ställs i relation till de krav på beslutsunderlag som krävs i samband med uppföljningen av de nationella miljömålen och vid genomförandet av åtaganden i EU-direktiv och marina miljö-skyddskonventioner. En konceptuell processbild har tagits fram för att länka förvaltningarnas behov av beslutsstöd i olika skalor till de befintliga modellsystemen och att identifiera vilka beslutsunderlag som krävs i åtgärdsarbetet samt vilka ytterligare forskningsinsatser som behöver göras. De myndigheter som närmast berörs är Naturvårdsverket, Fis-keriverket, Sveriges hydrologiska och Meteorologiska institut, Baltic Nest Institute vid Stockholms universitet, Naturhistoriska Riksmuseet samt vattenmyndigheter och kustlänsstyrelser. Utvecklingen av modellsystem bör ske inom ramen för de berörda myndigheterna respektive uppgifter. Etableringen av ett nätverk och modellsystem för Östersjöförvaltning fokuserar på användning av modeller som syftar till att (1) tydliggöra förvaltningens behov av ekosystemmodeller, (2) identifiera kunskapsläge, utvecklingsbehov och tillgång till ekosystemmodell i rätt geografisk skala, (3) generera resultat som redovisar effek-terna av olika åtgärdsscenarier. En organisationsstruktur och ett nätverk krävs för att hålla igång arbetet i form av regelbundna möten mellan forskar-, förvaltnings- och policynivåerna och få en effektiv kommunikation mellan de analysverktyg som används. Dessutom behövs vetenskaplig och politisk acceptans av analysverktygen, ett politiskt stöd i förhand-lingsarbetet om åtgärder och bördefördelning samt tydliga och kommunicerbara resultat/underlag till olika aktörer. Ett nationellt nätverk bestående av centrala fackmyndigheter föreslås bli ansvarigt för utvecklingen av modellstöd avpassat för miljöförvaltningarnas behov. Den primära inriktningen är att utveckla och anpassa analysredskap för att utvärdera de biologiska effekterna av olika strategier att reducera näringsbelastningen till Öster-sjön på olika geografiska skalor. En förvaltningsgrupp inom nätverket bestående av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Vattenmyndigheterna identifierar befintliga användargrupper inom miljöförvaltningen och inventerar deras behov och krav på modellstöd. Förvaltningsgruppen utarbetar en plan över vilken rådgivning och vilka produkter som behöver tas fram, för vem de är avsedda och när de ska vara tillgängliga. Behovsanalysen baseras på nationella och internationella mål, åtagan-den och tidsplaner. För att kunna svara på förvaltningens frågor behövs kontakter med expertorganisa-tioner med väl utbyggda kontakter inom forskarsamhället. I Sverige utgör SMHI och BNI två naturliga kandidater som har möjlighet att själva initiera forskning och att hålla kontakt med berörda intressenter. En expertgrupp inom nätverket etableras med fokus på ekosystemmodeller med inriktning på näringsförhållanden och bio-logiska interaktioner. Expertgruppen har kontakt med den internationella forsk-ningen och identifierar de forskningsbehov som behöver realiseras för att verksam-hetsmålet ska kunna nås. Förvaltnings- och expertgruppen inom det nationella nätverket identifierar också gemensamt vilka forsknings- och övervakningsunderlag som behövs för att utveck-la förvaltningsmodeller och hur de marina övervaknings- och undersökningsverk-samheterna kan anpassas till modellernas behov. En viktig del av målsättningen är att underlätta informationsspridning och kommu-nikation mellan olika aktörer på internationell, nationell och regional nivå. BNI förslås bli ansvarig för att utveckla utveckla en internetportal som kan presentera grundläggande information om tillgängliga modeller och deras användningsområ-den i Östersjön.