Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har förändrats i Kvädöfjärden sedan undersökningarna startades. Siktdjupet har minskat med tiden samtidigt som vattentemperaturen har ökat. Fisksamhället domineras av abborre men även mört, björkna och sarv har fångats i stor omfattning. Två andra arter som återfunnits i fångsten är ål och vimma som är rödlistade av Artdatabanken, samt regnbåge som är en för området främmande art. Abborrarnas individtillväxt har ökat väsentligt under provtagningsperioden, vilket till stor del kan kopplas till den stigande vattentemperaturen. Hälsoundersökningar av abborrar visar för de flesta mätvariabler inga förändringar under tidsperioden 1988–2006. För två biomarkörer finns dock tydliga tidstrender. Det gäller avgiftningsenzymet EROD i levern som visar en successivt ökad aktivitet och den relativa gonadstorleken som blivit allt mindre hos abborrhonor under tidsperioden. Dessa observationer kan vara tidiga tecken på en försenad könsmognad eller hämmad gonadutveckling orsakad av miljögiftsexponering. Flera av de övervakade metall- och miljögiftskoncentrationerna minskar dock i både abborre och tånglake. Ett exempel är PCB-koncentrationerna, vilka har minskat tydligt, men som fortfarande betraktas som förhöjda i Östersjön. Detta är en av orsakerna till rekommendationer till begränsad konsumtion av fet fisk för kvinnor i fertil ålder. Åldersanalyser av tånglake visar en tendens på vikande tillväxthastighet med åren. Under de senaste tre åren har dessutom antalet vita blodceller ökat. En sådan ökning signalerar att immunförsvaret och hälsotillståndet hos fisken är påverkat. Det är därför viktigt att följa upp och kartlägga orsakerna till dessa förändringar på tånglake och ovannämnda effekter på abborre i undersökningsområdet.