Klimatförändringen kommer att påverka pesticidanvändningen och risken för utlakning av pesticider på flera sätt: - Ökad nederbörd under höst och vinter medför en betydande risk för större utlakningsförluster av pesticider till yt- och grundvatten. - Ökad frekvens av tillfällen med intensiv nederbörd under odlingssäsongen medför en betydande risk för ytavrinning och även läckage till dräneringssystemen med förhöjda maxkoncentrationer i omgivande ytvatten. - En temperaturhöjning kan leda till en generellt snabbare nedbrytning av pesticider vilket minskar risken för utlakning av pesticider. Betydelsen av detta minskar dock i områden som drabbas av torka, vilket leder till en fördröjd nedbrytning (ökad persistens). - Förändringar i markens kolhalt har stor betydelse för utlakningsrisken för pesticider. Samspelet mellan förändringar i klimatfaktorer, markens kolhalt och risken för pesticidutlakning är dock komplext och betydelsen av detta är därför svår att förutse. - En klimatförändring medför sannolikt att spridningstidpunkten för pesticider börjar tidigare på våren, men också att den kommer att ske senare på hösten. Tidigare vårspridning kan ha gynnsam effekt och leda till mindre utlakning, men sena höstappliceringar medför en kraftigt ökad risk för utlakning av pesticider till yt- och grundvatten. - Ett varmare och fuktigare klimat leder till ett ökat tryck från olika typer av skadegörare vilket medför ett ökat behov av att använda pesticider. - Odling av nya grödor som tidigare inte odlats i Sverige kan förväntas öka till följd av ett varmare klimat. - En minskad vallareal och en ökad areal annuella grödor medför sannolikt ett ökat behov av bekämpning. - En klimatförändring kommer troligen att leda till en förskjutning mot större areal höstsådda grödor. Detta medför ökad höstspridning av pesticider vilket medför generellt högre pesticidutlakning än vid vårspridning.