Triclosan, di(2-etylhexyl)ftalat och klordan är tre ämnen vars förekomst i den svenska miljön undersökts vid skilda tillfällen, både inom ramen för den nationella miljöövervakningen och i andra sammanhang. Klordan ingår även i tidsserieövervakningen av luft, deposition och bröstmjölk. Triclosan har dessutom undersökts i två screeningstudier. Syftet med denna studie är att göra en samlad bedömning av dessa ämnens förekomst i miljön. I mindre utsträckning diskuteras även human exponering. Studien är en sammanställning av befintlig litteratur och data samt utvärdering av risker för miljö och hälsa. Varje ämne redovisas enligt: • Kortfattad beskrivning av ämnenas egenskaper med relevans för effekter på miljö och hälsa. • Översiktlig sammanställning av halter i miljön och i humana matriser, både från nationell miljöövervakning och enskilda studier. • Jämförelse av uppmätta halter med effektnivåer och gränsvärden för att bedöma eventuella risker. Sammanställningen av ämnenas egenskaper syftar till att identifiera kritiska effekter och receptorer för respektive ämne. Sammanställning av halter i olika matriser och typmiljöer (bakgrund, urban, industri) samt kunskap om ämnenas användning syftar till att identifiera vilka typområden som är mest påverkade, och där effekter följdaktligen först skulle uppträda. Risker för effekter på miljön bedöms genom att sammanväga kritiska effekter med förekomst i de mest påverkade typområdena. Risker för effekter på hälsa sammanfattas huvudsakligen utifrån tidigare nationella studier, och omfattar främst den exponering som sker via miljön. De huvusakliga slutsatserna är: 1. För triclosan bedöms de kritiska effekterna uppstå på alger eller mikroorganismer i påverkade områden, t.ex. i reningsverkens recipienter. Tillgängliga mätdata indikerar inte att triclosan utgör en risk för miljö. Human exponering för triclosan via miljön bidrar inte till hälsorisker. 2. De kritiska effekterna för DEHP bedöms uppstå i urban miljö hos fisk och akvatiska däggdjur. Tillgängliga mätdata indikerar inte att DEHP utgör en risk för miljön. Vid miljöriskbedömningen identifierades dock ett flertal osäkerheter. Vad gäller hälsorisker från DEHP är inte exponeringen i den svenska befolkningen tillräckligt väl karakteriserad, varför det är svårt att göra en riskbedömning. 3. De kritiska effekterna för klordan bedöms uppstå hos fiskpredatorer, t.ex. viss sjöfågel och rovfågel samt akvatiska däggdjur. Förslag till riktvärde i föda för skydd av predatorer har beräknats. Merparten av de uppmätta summahalterna i fisk i Sverige är något lägre än detta riktvärde. Dagens kunskap om klordans ekotoxicitet är dock otillräcklig för att helt kunna friskriva klordan från risk för effekter hos fiskätande predatorer. Likaså har man tidigare inte ansett sig kunna bedöma hälsorisker från t.ex. födointag av klordan.