Mikroplasters förekomst i miljön har rönt uppmärksamhet de senaste åren. Det märks inte minst på den stora mängd initiativ, forskning, projekt ochåtgärdsarbeten som pågår både internationellt och i Sverige. Naturvårdsverket ser förekomsten av mikroplaster i miljön som en fortsatt viktig fråga. Samtidigt som vi är beroende av att synkronisera och ibland avvakta resultat inom EU och andraländer behöver vårt eget arbete i Sverige fortsätta. Med de åtgärder som föreslås här bedömer Naturvårdsverket att förutsättningarna för att minska spridningen av mikroplaster i miljön förbättras. För att kunna ta ytterligare steg behöver kunskapen om källor, spridning och effekter öka.

ÅtgärdsförslagNaturvårdsverket föreslår att regeringen:* Inför anmälningsplikt för anläggningar med konstgräs, gjutet granulat och ridanläggningar som innehåller gummi eller plast.

Naturvårdsverket åtar sig att vara nationell kunskapsnod för mikroplast i miljön.De kommande åren bedöms behovet av att samla in och sprida kunskap vara som störst. Åtgärderna nedan skulle kunna ingå som en del i nod-arbetet och till stor delfinansieras via den ökning som äskas i Naturvårdsverkets budgetunderlag.* Insatser för tillsynsvägledning av konstgräsplaner och andrautomhusanläggningar för idrott och lek.* Fortsatt finansiering av beställargrupp konstgräs.* Verka för ändrade kriterier i ekodesigndirektivet för tvättmaskiner.* Främja användning av filterlösningar för hushåll.* Insatser för tvätterier.

Naturvårdsverket åtar sig också att som kunskapsnod stötta andra myndigheter genom att hämta in, samla och sprida ny kunskap, Naturvårdsverket ser det som lämpligt att åtagandet utvärderas och omprövas efter fem år.

UppdragetNaturvårdsverket har fokuserat på kvantifierade landbaserade källor. Vi minskar kunskapsluckorna och lämnar åtgärdsförslagen ovan. En viktig utgångspunkt i arbetet med det nuvarande uppdraget är den lista på de största utsläppskällorna och viktiga spridningsvägar som Naturvårdsverket presenterade i det första uppdraget, i maj 2017. Den största kvantifierade källan, vägtrafik, hanteras av VTI i ett separatuppdrag. De andra och fjärde största källorna, konstgräsplaner och tvättvatten,hanteras i detta uppdrag. Arbetet med den tredje största källan, båtskrov, koordineras av Transportstyrelsen.

Nedskräpning är sannolikt en stor källa till mikroplast – kanske den största – men mycket svår att kvantifiera. Med tanke på EU:s omfattande arbete, exempelvis med plaststrategin, det nyligen beslutade engångsplastdirektivet, samt pågående nationella insatser, såsom informationsspridning, strandstädning och den nyligen avslutade utredningen om hållbar plastanvändning, har Naturvårdsverket valt att inte utreda denna källa närmare i detta uppdrag.

Naturvårdsverket redovisar nya källor som bygg- och rivningsavfall och annan användning av konstgräs.

Naturvårdsverket har med sina åtgärdsförslag inte velat förekomma resultat från utredningen Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam, ochuppdragen till Statens väg- och trafikinstitut (VTI) respektive Livsmedelsverket.

Ny kunskap om förekomst och effekterKunskapen om förekomst och vilka effekter mikroplasterna kan ha i ytvatten i sjöar och hav har ökat de senaste åren. Förekomst och effekter i mark och luft liksom hälsoriskerna för människor är däremot mindre kända. Det finns en samstämmighet bland forskarna att de negativa effekterna ökar ju mindre partiklarna är.

EU-kommissionens vetenskapliga rådgivningsfunktion, SAM , publicerade den 30 april 2019 en ”scientific opinion”. Där framgår en ökad oro för förekomst avmikroplaster i luft, mark och sediment. Man konstaterar också att även omekologiska risker är sällsynta för närvarande så finns det åtminstone några områdenlokalt, i kustvatten och sediment, där effekter skulle kunna förekomma. Om framtida utsläpp ligger kvar på samma nivå som idag, eller ökar, kan riskerna bli omfattande inom ett århundrade. I rapporten har man också listat möjliga åtgärdersom att införliva mikroplaster i relevanta direktiv eller minska utsläpp vid källan.

Ny kunskap om konstgräsplaner, utomhusanläggningar och textilKunskapen om utsläpp från konstgräsplaner, textilproduktion och tvätterier har ökat. Vi kan med större säkerhet kvantifiera utsläppen från konstgräsplaner som innebär lägre, men alltjämt stora, totala utsläpp än enligt tidigare uppskattningar. Däremot är kunskapen om utsläpp från andra utomhusanläggningar för idrott och lek jämförelsevis låg. Hur stora ytor det handlar om, hur stora de totala utsläppen är, livslängd med mera är områden där mer kunskap behövs. Textilproduktionens utsläpp beräknas vara betydligt lägre än de från tvätterier, bland annat beroende på att antalet produktionsanläggningar är få jämfört med antalet tvätterier i Sverige. De största mängderna mikroplaster från textiltvätt antas fortfarande komma från hushållens tvättande. Det finns redan idag exempel på filterlösningar som kan monteras på tvättmaskiner med syfte att minska utsläppen av mikroplaster i utgående vatten, men hur väl de fungerar behöver verifieras. Det finns också behov av att säkerställa att användningen av filterlösningar inte bidrar till målkonflikter mellan olika miljöpåverkanskategorier såsom ökad energiåtgång och klimatpåverkan. Här ser Naturvårdsverket behov av ytterligare analyser.

Det har alltså inte framkommit några nya rön som skulle omkullkasta eller drastiskt förändra vare sig den tidigare bilden av vilka de stora källorna är eller vilken storleksordning det är på utsläppen. Däremot har kunskapen på sina ställen fördjupats.

Ny kunskap om spridningsvägarKunskapen om vad som händer med mikroplaster i avloppsreningsverken har ökat. En ny studie påvisar att mikroplaster förekommer i fler reningssteg än tidigare noterats och att det fortfarande finns stora osäkerheter i mätresultaten. Tidigare analyser av en reningsgrad på 95–99 % i utgående vatten verifieras. För dagvatten visar en studie av dagvattenbrunnar i Göteborg förekomst av mikroplaster som till stor del antas komma från däckslitage och vägbeläggning.