Mot bakgrund av bristen på exponeringsdata för toxiska metaller och vissa essentiella spårelement bland små barn i Sverige har vi undersökt dessa exponeringar hos 4-åringar inom födelsekohorten NICE (”Nutritional impact on the Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment”) med södra och östra Norrbotten som upptagningsområde. Gravida kvinnor rekryterades i graviditetsvecka 18–19, vartefter både kvinnorna och deras barn följdes upp vid flera tillfällen. Vid uppföljningen vid 4 års ålder erhölls blod och/eller urin från 443 barn för analys av toxiska metaller och essentiella spårelement. Analyserna av blod (erytrocyt-fraktionen) omfattade totalhalter av arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, kvicksilver, mangan, selen och zink. Analyserna av urinproverna omfattade totalhalter av antimon, arsenik, bly, kadmium, kobolt, jod, selen och zink. Urinprov med mer än 10 μg arsenik/L analyserades även för arsenobetain och olika metaboliter till oorganisk arsenik [oorganisk arsenik, metylarsonsyra (MMA) och dimetylarseniksyra (DMA)]. Alla analyser genomfördes med ICP-MS, arsenikföreningarna först efter separation på jonbytare.

Den genomsnittliga exponeringen för de toxiska metallerna var generellt sett låg, men variationerna var betydande. Medianhalten av kadmium i NICE-barnens erytrocyter var 0,16 μg/kg (range <0,016–0,42 μg/kg), vilket motsvarar ca 0,06 μg/L i helblod och speglar den pågående exponeringen. Denna koncentration är ungefär hälften av den som uppmättes bland 12-åringar i den nationella undersökningen Riksmaten ungdom 2016–2017. Halten av bly var 15,8 μg/kg (range 5,4–85,7 μg/kg), vilket motsvarar ca 6,1 μg/L i helblod. Detta är något lägre än den i Riksmaten ungdom (median 7,1 μg/L i helblod). Medianhalten av kvicksilver, som i erytrocyter framför allt utgörs av metylkvicksilver från fisk, var 1,5 μg/kg (ca 0,6 μg/L i helblod) med stor variation (range <0,04–14,7 μg/kg). Medianhalten är väldigt lik den i Riksmaten ungdom (median 0,75 μg/L i helblod). Medianhalten av kobolt var 0,12 μg/kg (ca 0,05 μg/L i helblod), vilket är ungefär hälften av den i Riksmaten ungdom (median 0,12 μg/L i helblod). Halten av antimon, som analyserades i urin, var generellt sett låg (median 0,04 μg/L, range 0,003–0,78 μg/L, justerat för densitet). Medianhalten av metaboliter till oorganisk arsenik var 4,4 μg/L (range 0,9–41,0 μg/L, vilket tyder på låg exponering för oorganisk arsenik för de allra flesta barnen. Endast två barn hade över 20 μg/L, vilket sannolikt överskattarexponeringen för oorganisk arsenik. Andelen DMA i dessa urinprov var ca 95%, vilket styrker att det inte är en metabolit till oorganisk arsenik. Halten av DMA var dessutom korrelerat till halten arsenobetain, som härrör från intag av fisk och skaldjur. Totalhalten arsenik i urin (och erytrocyter) påverkades starkt av halten arsenobetain från fisk och skaldjur. Medianhalten av arsenobetain i urin var 21,5 μg/L (range 1–649 μg/L).

Barnens medianhalt av mangan var 18,4 μg/kg, (ca 7 μg/L i helblod) vilket är något lägre än i Riksmaten ungdom (10,5 μg/L i helblod). Medianhalt av selen i erytrocyter var 110 μg/kg (range 75–247 μg/kg), och det är oklart om det reflekterar bristande intag. Medianhalten av koppar i erytrocyter var 718 μg/kg (range 488–1032 μg/kg) och den av zink 8,9 mg/kg (range 5,3–28,5 mg/kg). Medianhalten av jod i urin, en biomarkör för intag av jod på gruppnivå, var 111 μg/L (9,7–543 μg/L), vilket tyder på adekvat intag. Världshälsoorganisationen anger att medianhalten hos skolbarn bör vara lägst 100 μg/L, med färre än 20% under 50 μg/L (endast 4% inom NICE).

Sammantaget var den genomsnittliga exponeringen för toxiska metaller låg bland 4-åringarna i NICE-studien, men undersökningen visar även på stora variationer i koncentrationerna av toxiska metaller i blod, varför det är viktigt att följa barns exponering över tid. Detsamma gäller halterna av essentiella element då kostmönster kan komma att ändras inom en snar framtid pga. nya kostrekommendationer som förutom hälsa även tar hänsyn till förändringar i miljön och klimatet.