Fokus för detta projekt är att utveckla en enkät för att bedöma det uppfattade värdet av turismupplevelsen på destinationer där det finns vindkraftsinfrastruktur synlig i naturen. Forskningen inbegrep att utveckla en enkät på basis av en litteraturöversikt, kvalitativ forskning och insikter från forskning om hållbart konsumentbeteende. Det ska noteras att tidigare forskning har slagit fast att vindkraftsinfrastruktur inte avskräcker turister från att besöka en destination. I litteraturen identifieras fyra faktorer som påverkar turisters reaktioner på vindkraftverk: visuell påverkan, destinationens egenskaper, turistens ursprung och kännedom samt värdeomdömen. Resultaten från detta projekt visar att turisters värdeomdömen om hållbarhetsomställning och hållbar konsumtion påverkar deras uppfattningar om vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Detta framgår av både kvalitativa och kvantitativa data.
Den kvalitativa forskningen omfattade intervjuer på fyra svenska destinationer (destinationen Höga kusten, Ånge kommun, Dalarnas län och Kalmar län) och resultaten tyder på att turister i allmänhet inte ser vindkraftverk som något negativt, utan uppskattar dem för att de bidrar till hållbar utveckling och energioberoende. De föredrog bland annat att ha ett fåtal utspridda vindkraftverk och människor verkar förlita sig till den information de får genom social interaktion för att bedöma deras påverkan. Vår studie av relevanta hashtags på Instagram visar dessutom att vindkraftverk avbildades på ett positivt sätt. De kvalitativa resultaten användes för att utveckla det konceptuella ramverket för den kvantitativa enkäten.
Enkäten utarbetades för att mäta miljövänligt och ansvarsfullt turismbeteende. Enkäten omfattade även en kort film för att ge bättre kännedom om en destination med vindkraftverk i naturen. Synpunkterna om vindkraft analyseras för att förstå de svarandes preferenser. Enkäten mäter även det uppfattade värdet av turismupplevelsen i naturområden, där emotionella, epistemiska och eudaimoniska dimensioner samt dimensionen som hållbar destination integreras. Enkäten testades på en panel med svenska deltagare och fick 300 slutliga svar. Resultaten visar att det finns signifikanta samband mellan olika faktorer, vilket bekräftar enkätens validitet. Viktiga teman från den kvalitativa analysen kommer igen i kvantitativa data, med särskild tyngdpunkt på habituering, hållbarhetsassociationer, oro för negativ påverkan och den sociala kontextens inverkan på synpunkter om vindkraft och vindkraftsinfrastruktur i naturområden. Positiva åsikter om vindkraft formar attityder, förväntade känslor och avsikter att besöka naturområden på destinationer med vindkraftsinfrastruktur. Resultaten visar att deltagare som ägnar sig mer åt utomhusaktiviteter tenderar att ha positiva åsikter om vindkraft. De som är positivt inställda till vindkraft sätter större värde på emotionella, epistemiska, spirituella och hållbarhetsrelaterade faktorer. Resultaten är i linje med det framväxande konceptet energiturism och visar på ett intresse för att besöka vindkraftsanläggningar, särskilt bland dem som har positiva åsikter om vindkraft. I det avslutande kapitlet finns en diskussion om resultaten samt om konsekvenserna av att anpassa enkäten i den verkliga kontexten i form av destinationer där turister kan stöta på vindkraftsinfrastruktur i naturområden.