Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2023 drygt 2,3 mdkr. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till cirka 780 helårsarbetskrafter. Anslagsmedlen har under året omsatts av närmare 5 700 externa leverantörer.
Skydd av värdefull natur
Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur används till att skydda värdefull natur så att den bevaras och görs tillgänglig för upplevelser i natur- och kulturlandskap – nu och i framtiden. Den största andelen av anslaget går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas (cirka 84 %). Under 2023 disponerade Naturvårdsverket cirka 1 185 mnkr av anslaget för Skydd av värdefull natur.
Under 2023 togs det 143 statliga beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Under perioden 2021–2023 var antalet statliga beslut om nybildande av naturreservat 260. Detta var en minskning jämfört med perioden 2018–2020 då antalet statliga beslut om nybildning var 440.
Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår, dels på norra Gotland, dels i Nämdöskärgården i Stockholms län.
I förhållande till regeringens utfästelser gentemot EU-kommissionen om att Sverige under perioden 2022–2030 formellt ska skydda cirka 378 000 hektar skogsmark och låg fjällskog, har under 2022 och 2023 sammanlagt 96 318 hektar skogsmark blivit skyddad. Per 2023-12-31 återstår därmed ännu att säkra 281 682 hektar skogsmark och låg fjällskog fram till och med 2030.
Åtgärder för värdefull natur
Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har under året omfattat 1 130 mnkr, vilket innebar ett nästan halverat anslag jämfört med 2022. Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 80 mnkr. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Under 2023 har särskilda satsningar gjorts på det statliga ledsystemet och skötsel av naturreservat. Sammanlagt pågick fyra LIFE-projekt där Naturvårdsverket var medfinansiär. Tillgängliga anslagsmedel 2023 räcker enligt Naturvårdsverkets bedömning inte till för att upprätthålla befintliga naturvärden i skyddade områden eller för att nå nationella miljömål, uppfylla EU-krav eller internationella åtaganden om biologisk mångfald. Åtgärder som restaurering, stängsling, skyltning, underhåll och markering av gränser har i hög grad fått skjutas på framtiden. Även löpande skötsel som slåtter (ängsbruk) och bete har behövt minska, vilket bland annat påverkar många lokala entreprenörer.
Hotade och invasiva arter
Under 2022 användes cirka 59 mnkr för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Vid årets början var antalet åtgärdsprogram 131, men ett program (utter) avslutades under året. Några ÅGP-arter som hade ett bra år och som beskrivs närmare i denna rapport är vitryggig hackspett, fjällgås och asknätfjäril.
Tillgången på medel till arbetet med invasiva främmande arter (IAS) var betydligt lägre 2023 jämfört med 2021 och 2022. Inga medel kunde till exempel fördelas till länsstyrelserna till åtgärder mot invasiva främmande arter av landväxter, vilket innebar att många av de åtgärder som genomfördes 2022 kan ha gått förlorade. En nationell informationskampanj genomfördes tillsammans med 89 deltagande organisationer. Engagemanget och intresset hos allmänheten fortsätter att öka. Svenska Jägareförbundet har ansvarat för utrotningsåtgärder mot invasiva främmande ryggradsdjur och redovisar framgångar i bekämpningen av mårdhund, bisam och vattensköldpaddor.
LONA och särskild satsning på våtmarker
Inom den ordinarie lokala naturvårdssatsningen (LONA) har cirka 26 mnkr använts under 2023. Det är nästan 50 mnkr mindre jämfört med tidigare år. Projekten handlar om både friluftslivsinsatser och naturvårdsinsatser. För 2022 beviljades 50 projekt, som består av 153 åtgärder, inom LONA ordinarie. År 2021 återkom våtmarkssatsningen, denna gång med ett större fokus på våtmarker för minskad klimatpåverkan. Cirka 75 mnkr har använts till kommunernas insatser inom LONA våtmarker under 2023. Länsstyrelserna och andra aktörer har arbetat med insatser för våtmarker i skyddade områden, där cirka 131 mnkr har förbrukats under 2023.
Tillgänglighet till naturen och leder
Intresset för friluftsliv fortsätter att öka hos den svenska befolkningen. Statistiska centralbyråns (SCB) statistik visar att andelen som vistas i skog och mark är högre 2023 jämfört med innan pandemin. Dock har tillgången på medel från 1:3-anslaget till friluftsåtgärder minskat med cirka 100 mnkr jämfört året innan. Det innebar att man under 2023 tvingats prioritera säkerhetsåtgärder över åtgärder med syfte att stärka tillgänglighet till naturen.
Under 2022 fördelade Naturvårdsverket nära 6 mnkr till 18 informationsprojekt av organisationer som syftar till att öka kunskapen om allemansrätten. Under 2023 fanns inte möjlighet att fördela några sådana medel.
Naturvårdsverkets arbete med fjällsäkerhet innebär bland annat att främja och ansvara för nationell samordning av fjällsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket driver sedan år 2016 tjänsten www.lavinprognoser.se där allmänheten kan hitta information och prognoser om var och när det råder lavinfara i svenska fjällen. Förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen finansieras av anslaget 1:3 med årliga bidrag. Lättillgängliga och hållbara vandringsleder i hela landet utgör en viktig förutsättning för friluftslivet, bidrar till stärkt folkhälsa och är en viktig resurs för turismen och dess aktörer. I enlighet med den särskilda satsningen på vandringsleder och fjälleder har Naturvårdsverket år 2023 även haft möjlighet att fördela bidrag till vandringsleder där staten inte är huvudman.
Fastighetsförvaltning och investeringar i byggnader och anläggningar
Naturvårdsverket har förbrukat cirka 81 mnkr för fastighetsförvaltning vilket omfattar ekonomisk, juridisk och teknisk förvaltning. Fastighetsbeståndet ligger i huvudsak i skyddade områden med höga naturvärden såsom nationalparker och naturreservat. Inom beståndet finns bland annat naturum, entréer, parkeringar, broar och ligghallar för betande djur. Naturvårdsverket har även beviljat 41 mnkr till 18 investeringsåtgärder i form av ny-, om- eller tillbyggnationer under 2023.
Rovdjur och vilt
Under 2023 har Naturvårdsverket fördelat bidrag till länsstyrelserna med syfte att nå de övergripande och långsiktiga målen inom rovdjurs- och viltförvaltningen. En stor del av medlen används till kommunikation med enskilda och allmänheten. Bland annat har utbildningar genomförts om skadeförebyggande åtgärder för minskad risk för angrepp på tamdjur. En ny nationell populationsuppskattning av björnstammen genomfördes. Den visade att det finns cirka 2800 björnar i Sverige. Allmänheten bidrar med viktig information om rovdjur genom ökad användning av Skandobs som är en digital plattform för inrapportering av rovdjursobservationer. Under vinterhalvåret rapporteras cirka 400–1 000 observationer per vecka av cirka 3 000–6 500 användare. Ett tjugotal kunskapsunderlag om vilt har tagits fram under 2021–2023 till stöd för viltförvaltningen och de långsiktiga målen. Exempel på sådana underlag är de årliga inventeringsresultaten för stora rovdjur.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2024. , p. 138