Allmänbefolkningen exponeras dagligen för ett flertal organiska miljöföroreningar via exempelvis livsmedel, produkter och andra material. Till dessa hör bl a bekämpningsmedel och perfluorerade ämnen (PFAS) i livsmedel, ftalater i plastmaterial och kosmetika, flamskyddsmedel i stoppade möbler och byggnadsmaterial samt polyaromatiska kolväten (PAH) från fordonsavgaser. Genom analys av exponeringsbiomarkörer för dessa ämnen i blod- eller urinprover ges ett mått på exponeringen hos individer, vilket gör det möjligt att uppskatta exponeringen i en definierad populationsgrupp. Genom upprepade provinsamlingar och analys är det möjligt att följa eventuella förändringar i exponeringen över tid.

Sedan år 2000 har AMM rekryterat ungdomar/unga vuxna (ålder 16 – 21 år) i Skåne via mönstring till värnplikt och/eller gymnasieskolor. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering och urinprov och blodprov har samlats in från samtliga studiedeltagare. År 2022 samlades prover in från 195 unga män och kvinnor på gymnasieskolor i Skåne. Proverna har analyserats i vårt laboratorium med LC-MS/MS med avseende på utvalda biomarkörer för exponering för sammanlagt ca 50 miljöföroreningar ur ovannämnda kategorier.

Totalt 46 av 50 biomarkörer förekom i detekterbara koncentrationer i urin- eller serumprover, vilket tyder på en utbredd exponering men relativt låg exponering. Nedåtgående trender kunde observeras för flera av de ämnen där användningen begränsats eller fasats ut. Resultaten visade även på ökande trender för vissa ämnen som troligtvis ersatt utfasade kemikalier. Det är viktigt att fortsätta följa exponeringen över tid för att upptäcka om ämnen som inte är lika välstuderade, där eventuella hälsoeffekter är okända, tenderar att öka i populationen.