Generaldirektören har ordet
2023 var det varmaste året som uppmätts hittills på jorden. Påverkan på klimatet till följd av koldioxidhalten i atmosfären är påtaglig och behovet av åtgärder är alltmer brådskande. Det oroliga säkerhetsläget har gjort det tydligare att försörjningstrygghet och klimatåtgärder hänger samman. Genom att minska beroendet av fossila bränslen från utlandet minskar sårbarheten i det svenska samhället.
Naturvårdsverket ger stöd till regeringen med analyser av hur styrmedel och åtgärder kan skynda på omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle. Under våren lämnade vi underlag till den klimatpoliska handlingsplan som regeringen överlämnade till riksdagen i december. Vi har också analyserat styrmedel och regleringar inom finansmarknaden som kan bidra till att uppnå klimat- och miljömålen.
Klimatklivet har även 2023 bidragit till stora kommande utsläppsminskningar och sammanlagt har 2,3 mdkr betalats ut i bidrag. Huvuddelen av ansökningarna kommer från företag, och exempel på effekter av Klimatklivet är fossilfrihet inom lantbruk, produktion av inhemska varor, energieffektivisering inom industrin och ökad produktion av förnybar energi.
Första halvåret 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Naturvårdsverket har bidragit med omfattande stöd till regeringen kopplat till förhandlingarna av en rad nya rättsakter inom klimat- och miljöområdet. Några exempel är industriutsläppsdirektivet, naturrestaureringsförordningen och förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Myndigheten har även varit engagerad i flera internationella möten under Sveriges ordförandeskap. Ett mycket spännande halvår, då vi verkligen gjorde skillnad genom våra medarbetares erfarenheter och expertkunskaper.
Vi fortsätter att ge stöd till flera länders förberedelser för att ansöka om EU-medlemskap. Vårt jobb är att rusta länderna för EU-lagstiftningen. I ett sonderingsprojekt har vi kartlagt vilket stöd vi skulle kunna ge till Ukraina. Stödet gäller avfallsområdet och syftar till att bidra till landets uppbyggnad och framtida ambitioner att bli medlem i EU.
Rysslands anfallskrig i Ukraina och det besvärliga säkerhetsläget gör att vi, i likhet med många andra myndigheter, behöver förbättra vår förmåga att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Naturvårdsverket är sedan 2022 beredskapsmyndighet i livsmedelssektorn och har ansvar för frågor om avlopp och avfall. Under året har myndighetens säkerhetsskydd stärkts och en TIB-funktion – tjänsteman i beredskap – är nu på plats.
Vi har jobbat med fler än 70 regeringsuppdrag under året. Av dem har 16 rört skogsområdet, med uppdrag om allt från artskydd och hyggesfritt skogsbruk till hur skogsskador av klövvilt kan begränsas. I samverkan med Sveaskog har cirka 21 100 hektar produktiv skogsmark pekats ut som ersättningsmarker för kommande områdesskydd i hela landet. Markerna överfördes till staten i samband med Sveaskogs extra bolagsstämma i december 2023.
Samverkan med andra myndigheter är en framgångsfaktor för att komma framåt i komplexa frågeställningar. Ett exempel på väl fungerande myndighetssamverkan är arbetet med Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023, som resulterade i 12 konkreta förslag till regeringen som alla syftar till att miljömålen ska nås. Ett annat samarbete rör vindkraft där vi tillsammans med andra myndigheterpekat ut områden till havs möjliga för vindkraftsutbyggnad.
Vi lär oss alltmer om vad som gör miljöprövningen effektiv, både för de sökandeoch för myndigheterna. För Naturvårdsverkets del handlar det bland annat om attnoggrant välja de ärenden där myndighetens kompetens kan göra störst skillnadoch då yttra oss tidigt. På så sätt minskar behovet av kompletteringar längre frami processen. Ett gott exempel är H2 Green Steel i Boden som fick sitt miljötillståndbeviljat i mitten av året.
För att klara ekonomin har myndigheten haft ett generellt anställningsstoppunder stora delar av året och enbart vissa nyckelkompetenser har nyrekryterats.Vårt ekonomiska läge kommer att vara ansträngt också framöver, inte minsteftersom områden som producentansvar, tillsyn och prövning utifrån miljöbalkenbehöver stärkas. EU:s gröna giv innebär också flera nya och utökadeansvarsområdenför Naturvårdsverket. Förberedelser pågår för utökad utsläppshandel,den nya gränsjusteringsmekanismenCBAM (Carbon Border AdjustmentMechanism) och för att växla upp Klimatklivet till närmare fem miljarder 2024.
Stockholm 19 februari 2024
Björn RisingerGeneraldirektör
Stockholm: Naturvårdsverket, 2004. , p. 141