Varför hamnar erfarna svenska skid- och snowboard-åkare i lavinolyckor? Vad är det som gör att de trots mycket kunskap fattar beslut som kan ge ödesdigra konsekvenser? Det är frågor utan enkla svar men angelägna att ställa för att öka vår förståelse om hur vi kan arbeta för att nå riskgrupper.

 Riskmedvetande är utan tvekan den centrala faktorn för säker åkning i lavinterräng. I riskmedvetande inbegrips kunskap, attityder och beteende. I den enkätundersökning som Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd för andra gången har genomfört tillsammans med skidsajten Freeride.se har dessa tre aspekter undersökts. Enkäten har riktats till svenska offpist-åkare på skidor och snowboard och frågorna handlar om laviner och lavinsäkerhet. Det viktigaste resultatet är att riskviljan och risktagandet har minskat jämfört med studien 2013, vilket pekar mot säkrare vistelse och åkning i lavinterräng.

 Den förra studien genomfördes efter en mycket olycksdrabbad vintersäsong. Sedan dess har dödstalen gått ned, vilket förhoppningsvis är steg i en positiv trend. En aspekt har dock förstärkts. Samtliga svenska skid- och snowboard-åkare som omkommit i laviner sedan 2013/2014 har förolyckats utomlands. Det finns en uppfattning i Alperna att svenskar har ett särskilt högt risktagande jämfört med åkare från andra länder. Därför är resultaten om risktagande, som presenteras i denna rapport, angelägna. 

 Topptursåkningen, dvs. åkning som inte nås med skidlift, är en annan trend som beskrivs i rapporten. Det har sannolikt aldrig varit enklare att nå branta offpist åk vilket innebär lavinterräng. Ultralätt utrustning öppnar upp för turer långt från skidanläggningarnas liftar där enbart den egna gruppens omdöme och beteende avgör om åken utefter orörda bergssidor kommer att göras på ett säkert sätt. Topptursåkningen är sannolikt del av en livsstilstrend där allt fler söker sig allt längre bort för en särskild naturupplevelse och för att nå det perfekta åket. Frågan är om kunskap, attityder och beteenden har följt de nya trenderna? Det finns flera tecken i enkätundersökningen att så inte är fallet. 

 Vintern 2015/2016 introducerade Naturvårdsverket sitt lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan. Det innebar ett viktigt steg i det svenska lavinsäkerhetsarbetet. Naturvårdsverket arbetar för en nollvision för dödsfall i lavinolyckor genom lavinprognosprogrammet samt inom ramen för Sveriges Lavinutbildningar (SVELAV). Men varken Naturvårdsverkets lavinprognoser eller utbildningar innebär några garantier. Samtidigt finns det intressanta resultat i undersökningen som indikerar att en attityd- och beteendeförändring skett bland svenska skidåkare. Kanske kan det kopplas till lavinprognoser och satsningar på lavinutbildningar? Det är i så fall en mycket glädjande utveckling. 

 Naturvårdverket ser att resultatet av undersökningen är intressant och användbart för det förebyggande arbetet och vår ambition är att rapporten ska spridas och diskuteras av de som kommer i kontakt med och har intresse för lavinfrågor. På så sätt vill vi bidra till ett ökat kunskapsutbyte, förändrade attityder och ytterst en beteendeförändring mot säkrare åkning i lavinfarlig terräng. En särskild utmaning framåt är att, via svenska informationskanaler, nå fram och påverka risktagande och beslutsfattande hos de svenska skid- och snowboard-åkare som enbart åker till utländska destinationer.