Fjällområdet utgör en stor del av Jämtlands län geografiskt sett, har betydelse för länets identitet och är dessutom en väsentlig del av kulturlandskapet. Fjällen har de mest opåverkade naturmiljöerna i länet, i Sverige och även sett i ett europeiskt perspektiv. Detta trots att det är ett landskap som nyttjats av människan i årtusenden. Djupa och breda kunskaper om fjällmiljön är en förutsättning för en hållbar utveckling. Syftet med detta arbete har varit att samla befintlig kunskap om tillståndet för naturmiljön i länets fjällområden. Syftet har även varit att sprida den kunskap och fakta som finns om fjällmiljön. Avsikten är att komplettera med fakta angående hur människan och samhället nyttjar fjällområdet i ett nästa skede.

Miljömålet Storslagen fjällmiljö anger att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Denna sammanställning ska ses som ett underlag i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Dessutom berörs de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, inte minst målet för ekosystem och biologisk mångfald.

Information om naturmiljön i fjällen har, där det har varit möjligt, samlats i och presenterats i form av faktablad. Kvalitet och skillnader i insamling av data och redovisning gör att kunskapsunderlaget är varierande och i vissa fall bristfälligt för att säkra slutsatser ska kunna dras. Dock finns god kunskap om tillståndet för flera arter och parametrar.

Klimatets utveckling och förändring har stor betydelse för tillståndet för naturmiljön. Därför har Länsstyrelsen givit i uppdrag till SMHI att genomföra en sammanställning och analys av klimatets utveckling utifrån befintliga mätstationer i fjällområdet. I tillägg finns även en beskrivning av klimatet i ett tusenårigt perspektiv utifrån dendrokronologi, studier av trädens årsringar, baserat på prover från Jämtlandsfjällen.

Förändringar av miljötillståndet för en rad olika parametrar relateras i första hand till förändrat klimat och mer storskaliga regionala förändringar. Att förutspå framtida effekter av ett förändrat klimat är dock komplext och kräver mer avancerade analyser än vad detta arbete har omfattat. Effekter av påverkan från punktkällor eller lokal verksamhet fångas endast upp i begränsad omfattning. Nedan följer en kort sammanfattning av vad de faktablad som tagits fram och de analyser som gjorts visat på.

• Klimatet i fjällen förändras. Temperaturen ökar liksom nederbördsmängden. Vegetationsperioden förlängs, antalet isfria dagar på sjöar ökar medan vårfloden tidigareläggs. Länets glaciärer har dragit sig tillbaka sedan början av förra seklet.
• Vegetationen i fjällen förändras. Trenden är att antalet arter av kärlväxter ökar på kalfjället. Trädgränsen förskjuts uppåt i höjdled. En stor del av detta går att koppla till ett förändrat klimat men variationen i vegetationsutveckling mellan olika områden är stor. Andra processer som exempelvis förändringar i renskötsel och avslutat fäbodbruk torde också inverka.
• Långväga transporterade luftföroreningar i form av ämnen innehållande svavel och kväve har reducerats kraftigt under de senaste decennierna. Som en följd av detta har försurningen av ytvatten minskat men i vissa av länets fjällområden kvarstår omfattande försurningsproblem.
• Långväga luftburna miljögifter återfinns också i fjällvattnen men halterna av de vanligaste av miljögifterna i fisk i är generellt låga och de underskrider aktuella gränsvärden med marginal. ”Nyare” eller senare uppmärksammade miljögifter som exempelvis flamskyddsmedel och PFAS registreras också i fjällvatten. I dagsläget är undersökningarna få och kunskaperna begränsade om omfattning och effekter.
• I fjällsjöarna förskjuts sammansättningen av fiskbestånden. I sjöar med öring och röding minskar andelen röding.
• I länets fjällområden uppvisar rovfåglar, som kungsörn och jaktfalk, relativt stabila populationsnivåer. Mängden ripor varierar mellan åren där fjällripa har haft en stabilare utveckling än dalripan över tid. De grupper av fågelarter som häckar i fjällen och används som indikatorer på tillståndet i fjällmiljön, har haft en negativ trend fram till början av 2010-talet. Men sedan dess ökar nu båda dessa grupper av fjällfåglar.
• Björn- och järvpopulationerna har en stabil situation i fjällområdet, medan däremot lodjuren minskat kraftigt de senaste åren. Järv har även spridit sig till områden utanför fjällområdet.
• Fjällräv har haft en positiv utveckling och ökat i antal och spridit sig till fler fjällområden. Ett resultat av intensivt naturvårdsarbete genom olika EU-finansierade projekt.
• Variationer mellan år är stora i fjällmiljön. Exempelvis varierar antalet smågnagare kraftigt mellan åren vilket ger följdeffekter på andra djur, fåglar och vegetation. Även vädret varierar, vilket bland annat påverkar snömängder och snölegors förekomst under sommaren.

Påverkan och förändringar utanför fjällområdet ger även effekter i fjällmiljön. Luftföroreningar kan färdas långt, från andra länder och världsdelar. Fåglar som häckar i fjällmiljön flyttar ut från fjällområdet och tillbringar stora delar av året långt utanför Sveriges och ibland Europas gränser. En negativ trend för en art behöver således inte vara kopplad till en negativ påverkan inom fjällområdet.

De slutsatser som presenteras speglar aktuellt kunskapsläge utifrån tillgängliga data. Ytterligare inventeringar och mätningar, framför allt inom ramen för längre tidsserier är önskvärda. Likaså löpande sammanställningar, analyser och presentation av befintliga data. Befintliga data är ofta på regional nivå. Ett behov finns av mer riktade insatser inom begränsade områden för att kunna ge bättre stöd i förvaltningsperspektiv.