Noen är en populär sjö för fiske som ingår i Svartåns vattensystem och är belägen en mil nordväst om Aneby. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Noens fiskevårdsförening. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 15 och 18 augusti 2022 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar från föreningen.

Under provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre följt av mört och braxen. I pelagiska nät dominerade abborre följt av mört och siklöja. Den totala fångsten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar 20-35 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Få gäddor fångades, vilket är normalt. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, lake och ruda ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten.

I bottensatta nät var fångsten per ansträngning måttligt större än vid tidigare nätprovfisken av dagens metodik. Framför allt förklaras ökningen av att fångsten av mört ökat. Utvecklingen för gers har varit den omvända. Andelen abborre var för första gången lägre än 50 procent. Andelen mört och braxen var större än vid tidigare provfisken samtidigt som an[1]delen gers minskat för varje provfisketillfälle. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning ungefär lika stor som 2012 men betydligt mindre än 1996. I stort påminner fångsten av siklöja fångsten 1996 även om beståndet 2022 tycks varit mer dominerat av årsyngel.

Resultatet antyder att abborren återgått till att domineras av mindre individer. Uttaget av fiskätande abborre bedöms ha varit på en hållbar nivå över tid. Däremot syns en minskning jämfört med 2012. Eftersom det inte är de största abborrarna (matfisk) som minskat beror det sannolikt inte på ett för stort uttag av fisk från fisket utan snarare förändringar som kan förklaras av naturliga variationer eller förändrad ekologi och miljö.

Att fångsten per ansträngning ökat, att karpfisken ökar på bekostnad av rovfisk och att fisken tenderar att fångas mer ytligt och närmare stränderna signalerar att sjön i ökad grad är påverkad av övergödning. Men det kan delvis också vara en effekt av ökad medeltemperatur. Om förekomsten av undervattensvegetation (smalbladig och vanlig vattenpest) kan det också vara en potentiell delförklaring till de övergripande förändringarna.

Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket men är samma bedömning som gjordes av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Måttlig status motiveras av den omfattande och återkommande problematiken med syrebrist, att arter som om sommaren primärt förekommer under språngskiktet inte påträffas eller förekommer i en avsevärt mindre omfattning än vad som bedöms vara ursprungligt samt att fångsten signalerar påverkan av övergödning genom ett eutrofieringsindex. Sjön bedöms vara svagt rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning.

Den viktigaste uppgiften framåt bedöms vara att åtgärda sjöns problem med syrebrist. Fler åtgärdsförslag presenteras sist i rapporten.