Grumlan ligger nära Vetlanda och är ett nationellt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske, samt bedöms ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Vetlanda kommun, Grumlans fiskevårdsområdesförening och Njudungs Energi AB. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 25 och 29 juli 2022 av personal från Emåförbundet.
Under provfisket 2022 fångades abborre, braxen, gädda, gös, mört och sarv. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre, mört, braxen och gös. I pelagiska nät utgjorde mört och gös nästan hela den totala fångstvikten. Den totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät var stor i relation till andra sjöar 12-20 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Även jämfört med svenska gössjöar upp till 500 hektar och djupare än 10 meter var fångstvikten per ansträngning stor. Eftersom mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös bedöms sjön vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning.
I bottensatta nät var fångsten per ansträngning störst hittills i nätprovfisken 1997-2022. Fångsten var dubbelt så stor jämfört med flera av de tidigare nätprovfiskena. Att fångsten per ansträngning har en ökande trend kan vara en effekt av svagt ökande näringshalter, högre medeltemperatur över tid och att vattenfärgen minskat de senaste åren. Det kan också finnas naturliga variationer som bidrar till ökningen. Abborre och braxen har procentuellt sätt ökat mest. Mört har stabiliserat sig på en nivå som förmodligen är normal för Grumlan. Andelen abborre har haft en ökande trend medan andelen gös har minskat.
Resultatet tyder på ett stort bestånd av abborre som dessutom ökat. Flera storleksintervaller med olika födobehov har ökat i provfiskefångsten. Gösbeståndet bedöms vara välmående. Fångsten per ansträngning har haft en svagt ökande trend och det finns indikationer som pekar på att tillgången på gös över 50 centimeter kan öka de närmsta åren. Rekryteringen bedöms fungera normalt. För mört antyder resultatet ett stort bestånd med hög medelvikt. Rekryteringen bedöms fungera bra. För braxen tyder resultatet på ett tämligen stort och stabilt bestånd. Få gäddor och sarvar fångades, vilket är normalt i nätprovfisken. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, elritsa, lake, ruda, sik, sutare, ål och öring ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten.
Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket och en försämring jämfört med bedömningen av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Avgörande är en antydan av övergödningspåverkan samt att flera förekommande arter inte fångades, vilket sannolikt kan härledas till tidvis syrebrist under språngskiktet.
För fiskevårdsområdesföreningen finns det viktigt arbete att göra. Föreningen uppmanas att fortsatt engagera sig i vattenvårdsfrågor och samverka med exempelvis kommun, emåförbundet och länsstyrelsen. Föreningen uppmuntras också att bland annat införa en fångstbegränsning av gös och gädda och införa statistikuppföljning av fritidsfisket. Det senare är ett mycket viktigt komplement till fiskundersökningar såsom nätprovfisken och bidrar till bättre förutsättningar att rätt beslut fattas i förvaltningen av sjön.
Länsstyrelsen i Jönköpings län , 2023. , p. 51