Under perioden 17 juli till 12 augusti år 2022 genomfördes elfiskeundersökningar på 66 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Elfisket föregicks av en del nederbörd i början av juli månad. När elfisket påbörjades i västra delen av länet förekom nederbörd mer sällan, vilket resulterade i låga, men i enstaka fall nära normala flöden. I slutet av perioden var det mycket låga flöden i länets östra delar vilket bedöms ha påverkat fiskbestånden negativt i vissa lokaler. Vattentemperaturer var relativt normala. Sammantaget bedöms de yttre förhållandena överlag vid elfisket inte påverkat fiskbestånden mycket eller förklarar de tydliga förändringar av tätheter som inträffade i vissa vattendrag.
Under år 2022 fångades sammanlagt elva fiskarter samt signalkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 0-7 där majoriteten av lokalerna hade en förekomst av 2-4 arter. Öring och signalkräfta var vanligast förekommande arter. Noterbart är att ingen flodkräfta fångades på någon lokal där det tidigare funnits. Abborre och gädda var arterna som saknades i störst grad i jämförelse med föregående 3-årsperiod inom de undersökta lokalerna.
Vid en jämförelse mellan lokalerna som ingår i länsstyrelsens undersökningsprogram år 2022 visar det sig att öringtätheterna överlag är högre än övriga förekommande elfisken i länet. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Under år 2022 var tätheterna av öringungar och äldre öring på relativt normala nivåer i jämförelse med föregående 10-årsperiod. Vid jämförelse med närmast föregående elfisketillfället under åren 2019-2021 fanns dock signifikanta skillnader i Nissans Vattensystem där tätheten av öringungar minskat samtidigt som äldre öring ökat. Signifikanta förändringar förekom även i Emån där tätheten av äldre öring ökat under år 2022 i jämförelse med medelfångsten under föregående 10-årsperiod. Jämförelse mellan de senaste fyra åren 2019-2022 och föregående 8-årsperiod visar bland annat att både öringungar och äldre öring ökat i Motala ströms vattensystem där trenden således är ökande. Förändringar i vattensystemen och enskilda lokaler beror främst på förändringar i flödesförhållanden och inomartskonkurrens.
Försurningspåverkan, som främst baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet då 63 lokaler av 66 bedöms ha optimal eller nära optimal reproduktion, det vill säga uppfyller kalkmålet. I övrigt bedömdes två lokaler ha måttlig försurningspåverkan då fisk- och kräftarter saknas samt en lokal där habitatet bedöms vara för undermåligt för att bedöma försurningspåverkan. I jämförelse med närmast föregående elfisketillfälle visar det sig att fyra lokaler bedöms ha en lägre försurningspåverkan medan två lokaler har en högre och resterande lokaler oförändrad. Orsaken till detta är främst bättre flödesförhållanden som medfört ökad täthet av öringungar.
Länsstyrelsens sammanvägda ekologiska statusklassning tar hänsyn till förekommande brister i VIX vilket innebar justering av VIX-klassning på 15 lokaler (23 procent), varav nio fick en högre klassning och sex en lägre. Justerat resultat visar att totalt 52 lokaler (79 procent) hade god eller hög status och sex lokaler (9 procent) hade otillfredsställande eller dålig status.