Jakt är ett av de viktigaste verktygen inom viltförvaltningen för att reglera vilt­stammarna, samt deras ekosystemtjänster respektive -otjänster. Jakttiderna bestäms dels utifrån behov, dels utifrån etiska hänsyn. Dessa bestäms i sin tur i stor utsträckning utifrån arternas biologi, exempelvis för att minska risken att lakterande honor skjuts från sina ungar, att jakt stör parbildningen eller att för­äldradjur skjuts innan ungarna är självständiga. Här är det nödvändigt med god kunskap om viltets reproduktionstider i arbetet med att finna goda avvägningar. 

Vid den förra jakttidsberedningen konstaterades att jakttiderna möjligen överlappar med reproduktionstiderna för flera arter, samtidigt som potentiella kunskapsluckor identifierades. Den föreliggande rapporten syftar dels till att sammanfatta befintlig kunskap, dels till att slå fast vilka ytterligare kunskapsbehov som finns för arterna rödräv (Vulpes vulpes), grävling (Meles meles), skogsmård (Martes martes), iller (Mustela putorius), skogshare (Lepus timidus), fälthare (Lepus europaeus) och bäver (Castor fiber) inför kommande jakttidsberedningar. 

Författarna identifierar kunskapsluckor när det gäller reproduktionstider för samtliga arter som tas upp i rapporten. Varken jakt eller hundträning bedöms dock påverka sannolikheten att individer parar sig i “rätt tid” för någon art, medan det däremot kan finnas effekter under uppfödningsfasen. För hararna och för bäver konstateras att jakt bedrivs medan de första kullarna föds, vilket innebär en risk att lakterande honor skjuts från sina ungar. Även om de första kullarna har liten betydelse för populationstillväxten hos hararna så innebär detta självfallet ett etiskt problem om ungarna svälter ihjäl till följd av jakt. För alla tre arterna vore det önskvärt med mer och aktuell kunskap om när födslarna sker; för bävern som föder inne i hyddan kommer det dock vara mycket krävande att samla in relevanta data. Osäkerheten är större när det gäller vid vilken tidpunkt individer blir själv­ständiga än för tidpunkten för födseln. Generellt kommer det vara extremt ut-manande att visa att det sannolikt inte finns några direkta, negativa effekter av om en förälder försvinner. 

Det finns en samvariation mellan latitud och reproduktionsperiod som starkt antyder att klimatet påverkat tidsmässiga anpassningar av reproduktionen på regional nivå. Det finns inga undersökningar som visar på en förändrad reproduk­tionstid för någon av arterna, men samtidigt saknas relevanta data för jämförelser över tid i princip genomgående. Det finns goda skäl att anta att reproduktions-tiderna kommer att förändras till följd av klimatförändringarna, men att det kommer ske i långsammare takt.