Natur och grönska lyfts allt oftare fram som en lättillgänglig och kostnadseffektiv resurs när det gäller människans välbefinnande och hälsa. Grunden till detta är bland annat forskning som visat naturvistelsers goda effekter för att förebygga och lindra stress och annan psykisk ohälsa, men också dags- och solljusets roll i försvaret mot sjukdomar, trädens betydelse för att rena luften och reglera klimatet i stora städer med mera. 

Människor som bor nära grönområden går ut oftare, är mindre stressade, har bättre hälsa och lever längre. Hälsofördelarna verkar enligt vissa studier vara särskilt stora för människor som räknas som socioekonomiskt utsatta. Att ha naturen nära kan också bidra till trivsel, integration och gemenskap genom att inbjuda till umgänge med medmänniskor, enligt vetenskapliga studier. Grönområden nära bostäder erbjuder dessutom möjligheter till hälsofrämjande fysisk aktivitet. För barn är kopplingen mellan nära natur och rörelse extra stark. Att planera för trygga trivsamma naturmiljöer nära bostäder, arbetsplatser, skolor och förskolor kan alltså ge vinster för samhället på flera plan. 

Inom vård och omsorg kan man dra nytta av naturens goda effekter genom att ha natur och grönska i anslutning till sjukhus, vårdcentraler och boenden. Detta skulle ge möjlighet till spontana vilsamma naturvistelser, enklare fysisk träning med mera. Positiv effekt ger enligt forskningsstudier också växter inomhus, natur­foton på väggarna och naturljud ur högtalare i patient-, behandlings- och väntrum. 

Den vanligaste naturbaserade behandlingsinsatsen i Sverige är trädgårdsrehabilitering för personer med utmattningssyndrom och liknande. Gårdsvistelser med ridning och närkontakt med hästar och andra djur förekommer också för exempelvis personer med funktionsvariationer och ungdomar med psykiatriska diagnoser eller drogproblem. Så kallade vårdhundar, eller sociala tjänstehundar, finns bland annat inom äldrevård och skola. Naturvistelser på recept provas i vissa regioner på ett liknande sätt som redan etablerade Fysisk aktivitet på recept (FaR). 

Naturhälsoforskarna – som undersökt kopplingen mellan naturkontakt och människans hälsa i decennier – menar att utevistelsernas positiva effekter på människan beror på att vår art sedan urminnes tider är anpassad till att leva i natur­miljöer och att sinnesintrycken där samverkar på ett sätt som våra kroppar därför reagerar positivt på. Intrycken i naturen tröttar inte ut oss – till skillnad från många av sinnesintrycken i exempelvis ett köpcentrum – utan ger istället vaken vila. Det är bland annat därför man kan återhämta sig och bli lättare till sinnes i naturen samtidigt som koncentrationen ofta skärps och tankarna klarnar. Symtom på stress, oro, ångest och depression kan klinga av.  

Naturhälsoforskningen sker bland annat genom experiment där man fastställer deltagarnas stressnivå genom att mäta exempelvis blodtrycket eller halten av stress­hormoner före och efter en natur- eller stadsvistelse, i vila eller rörelse. Forskarna arbetar också med standardiserade enkäter och intervjuer och bearbetar sedan svaren statistiskt. Ytterligare en annan metod är att studera och jämföra tidigare insamlad statistik som rör hälsan hos olika större grupper i befolkningen.