Länsstyrelsen Östergötland har inventerat uttern för 4:e gången sedan 1999 och sett en ökning i både antal och dess utbredning i länet.

Den europeiska uttern (Lutra lutra) är ett av de rovdjur som befinner sig högst upp i näringskedjan, med fisk som den vanligaste födan följt av små däggdjur, fåglar och kräftdjur. Arten kan leva i många olika typer av naturtyper och har ett stort utbredningsområde. Uttern fanns i rikliga förekomster i största delen av Sverige i början på 1900-talet. Omkring 1950 minskade dock populationen kraftigt och detta fortsatte trots att arten blev fredad från jakt 1968. Minskningen av utter tror man idag berodde på jakt och en ökad biltrafik, men framför allt en sämre miljö och den ökande halten av PCB och DDT i miljön. Arter som befinner sig högt upp i näringskedjan är ofta hårdast drabbade då det sker en anrikning av kemikalierna mellan varje nivå i kedjan. Efter att man förbjöd användningen av ovan kemikalier visade sig också att utterpopulationen ökade i Sverige.

Döda uttrar från Östergötland som har inkommit till Naturhistoriska Riksmuseet har dock visat på oroande höga halter av PFC (perfluorerade karboxylater) ämnen, som används vid bla impregnering av regnkläder, och läkemedels ämnen. Trots att utterpopulationen tenderar att öka så är de höga halterna av dessa ämnen oroande då man ännu inte vet effekten av dessa i uttern.

Ett annat fortfarande aktuellt problem för uttern är trafiken och ett stort antal blir påkörda när de korsar trafikerade vägar. Trafikverket har dock på senare tid gjort åtgärder för uttern i Östergötland. Dessa har varit åtgärder för att hindra uttern från att ta sig upp på vägen (genom att förbättra vägtrummor och kulvertar så uttern hellre springer i dem än på land över vägen).

Idag är uttern på god väg att återhämta sig men är fortfarande rödlistad. I miljöövervakningssyfte utförs inventeringar på utter runtom i landet, med några års mellanrum. I Östergötland gjordes den första inventeringen av utter 1999 och den senaste inventeringen gjordes nu 2019. Resultaten tyder glädjande nog på att utterpopulationen har ökat, i både antal och utbredning under perioden.

Från att ha bara funnits kvar i sydvästra delen av länet kan uttern idag antas finnas i hela Östergötland där miljön är lämplig. Andelen besökta platser med utter under inventeringarna har stigit från 17 till 64%.