Kungsörnen är en del av den svenska faunan och riksdagen har beslutat att arten ska finnas i så stort antal att den långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Det åligger Sverige även att i enlighet med fågeldirektivet med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla arten på en nivå som svarar mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta arten till denna nivå. Det är inte många människor vars vardag påverkas av kungsörnen, samtidigt som kungsörnen påverkas av människan på olika sätt. Denna förvaltningsplan är ett led i arbetet med att hantera de utmaningar som förvaltningen av kungsörnsstammen står inför. 

Politiska målsättningar 

Den svenska rovdjurspolitiken styrs huvudsakligen av riksdagsbesluten om en sammanhållen rovdjurspolitik 2001 och om en ny rovdjursförvaltning 2009. Besluten är styrande för förvaltningen av bland annat kungsörn. De politiska målsättningarna i riksdagsbesluten kan sammanfattas med att

· det ska finnas en långsiktigt livskraftig kungsörnsstam och · det ska råda en god samexistens mellan människa och kungsörn. 

Adaptiv förvaltning

Förvaltningen av kungsörnsstammen är komplex och i delar beroende av faktorer som är svåra att förutse. Förvaltningen behöver därför vara adaptiv (se figur 1). Det innebär att delmål sätts upp och nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå de övergripande målen. Utvecklingen övervakas och utvärderas sedan löpande och nödvändiga justeringar i förvaltningsarbetet görs. En fungerande adaptiv förvaltning förutsätter också att ny kunskap erhålls och görs tillgänglig.