Pro Natura har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län att följa upp den basinventering av måsfågelkolonierna som genomfördes år 2020. Syftet med dessa och kommande inventeringar är att utvärdera tillståndet hos öns kolonihäckande fåglar. Miljöövervakningen ämnar att på sikt kunna notera trender hos måsfågelkolonierna, samt att förstå orsakerna till eventuella förändringar. Ytterligare ett mål med denna rapport har varit att presentera lämpliga åtgärdsförslag som kan gynna de kolonihäckande fåglarna.

Totalt har sju arter måsfåglar och två arter vadare påträffats. Sex av de påträffade arterna är rödlistade, varav tre av dessa är klassade som sårbara (VU) och resterande som nära hotade (NT); silltrut (VU), gråtrut (VU), havstrut (VU), fiskmås (NT), kentsk tärna (NT) och strandskata (NT). De vanligaste arterna är fisktärna (967 par), östersjösilltrut (225-226 par) och fiskmås (143 par). En art som inte observerades i år var rödbena. De mest individrika kolonierna är Tärnudden (totalt 477 par måsfåglar), Bredsandsudde (totalt 448 par måsfåglar) och Varvsbukten (med 333 par måsfåglar). Några generella antaganden som man kan göra utifrån inventeringsresultaten om man jämför med basinventeringen år 2020 (Vicente 2021) är att måsar och trutar minskar, medan antalet tärnor ökar. Tärnornas ökning kan sannolikt bero på en ökad mängd småfisk i Östersjön.

Till exempel räknades 225 par silltrut detta år (167 par på Bredsandsudde och 58 par på Tärnudden). Detta är en ganska stor minskning jämfört med basinventeringens totala notering av 254 par (Bredsand hyste 200 och Tärnudden 54 par). Populationen av silltrut på Gotska Sandön har som helhet minskat med cirka 11,4 % sedan basinventeringen 2020. Minskningen i kolonin på Bredsandsudde är så stor som cirka 16,5 %, medan kolonin på Tärnudden har ökat med cirka 7,4

%. Ökningen vid Tärnudden kan bero på en förflyttning av par från Bredsandsudde. Populationen av fisktärna på Gotska Sandön har som helhet ökat med cirka 51,8 % sedan basinventeringen 2020. I år räknades totalt 967 par fisktärna och vid basinventeringen 637 par. Silvertärna har ökat från 29 par vid basinventeringen till 43 par år 2022.

De lokala hot som sannolikt bidrar till måsfågelkoloniernas minskning på Gotska Sandön har redovisats i rapporten från basinventeringen (Vicente 2021). Hoten kan kort sammanfattas vara följande:

§  Igenväxning (vilket också kan medföra ökad predation och konkurrens).

§  Predation från rovfågel och kråkfågel.

§  Mänsklig störning.

Mänsklig störning är en faktor som har visats kunna påverka häckningsframgången och lokala populationsförändringar på måsfåglar med förlust av kolonier (Lloyd et al. 1975, Veen 1977, Yates 2014). För att motverka den mänskliga störningen föreslås ett antal åtgärder:

§  Tillhandahålla tydligare information till besökare (till exempel från lägervärdar vid ankomst till nationalparken).

§  Införa skyltsystem som informerar om var kolonierna finns.

§  Att utreda införande av tillträdesförbud (så som fågelskyddsområden). Fågelskyddsområden bör även omfatta strandzonen för att inte störa strandhäckande arter.