I denna rapport sammanställs och utvärderas bekämpningsmedelsdata från ytvattenprover tagna i gotländska vattendrag mellan 2016-2021. Rapporten är en av tre rapporter där tidigare två rapporter sammanställde data från 1987-2008 samt 2009-2015. Alla tre rapporter har sammanställts av personer vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Provtagning har skett kontinuerligt inom ramen för Gotlands regionala miljöövervakningsprogram i de tre vattendragen, Gothemsån Hörsne, Snoderån och Närkån med i snitt 1-3 momentana prover per år sedan 1987, vilket gör tidsserien unik i sitt slag.

I denna rapport presenteras också ytvattendata för 11 andra provpunkter där provtagning för analys av bekämpningsmedel skett mellan 2017-2021, med mellan 1-6 momentana prover per vattendrag. Dessa var en del av en screening av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) enligt EUs ramdirektiv för vatten.

Dessutom sammanställs resultaten från ett försök med den tidsintegrerade provtagaren TIMFIE, som satt ute i Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån mellan 3-4 veckor under växtodlingssäsongen 2021.

Resultaten pekar på att halterna av bekämpningsmedel är fortsatt låga i gotländska åar, jämfört med mer jordbruksintensiva vattendrag som exempelvis provtas inom den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel. Ingen substans påträffades över sitt riktvärde i momentanproverna. En av de substanser som oftast påträffades i vattendragen var BAM, som är en nedbrytningsprodukt av fluopikolid och diklobenil (den senare förbjuden sedan många år). Andra substanser som påträffades ofta var bentazon, metazaklor, glyfosat och kinmerak. I några av de prov som ingick i screeningen för prioriterade substanser, påträffades DDE-p,p i låga halter.

Resultaten från TIMFIE-provtagningen visar att halterna för vissa substanser underskattats i de momentana proverna i denna studie. Detta kan bero på att momentana prover endast är en ögonblicksbild av vilka bekämpningsmedel som finns i vattendraget, medan TIMFIE uppvisar ett medelvärde över en veckas tid och halterna av bekämpningsmedel kan variera från en dag, eller till och med en timme, till en annan. Å andra sidan har andra jämförelser med TIMFIE-provtagaren visat att halterna både kan överskattas och underskattas jämfört med momentanprovtagning.

Även i TIMFIE-proverna påträffades BAM i de flesta prover, i förhållandevis högre halter än i momentanproven. Diflufenikan påträffades över sitt riktvärde i ett av TIMFIE-proven, vilket inte är överraskande då diflufenikan är den substans som oftast påträffas över sitt riktvärde inom den nationella övervakningen. I TIMFIE-proverna från Närkån dök tiametoxam upp under hösten. Tiametoxam hör till neonikotinoiderna, och är inte längre godkänd för användning i jordbruket men däremot godkänd för användning i djurstallar mot flugor.

I denna rapport presenteras även pesticiders toxicitetsindex (PTI), dels för alla ingående 14 provpunkter, men också över tid för de längsta tidsserierna för Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån, samt för TIMFIE-proverna. PTI relaterar bekämpningsmedlens halter till toxiciteten för vattenlevande organismer. Resultaten visar att PTI är förhållandevis lågt för alla 14 provpunkter. De längsta tidsserierna från 1987 visar att PTI var som högst i början av provperioden, men att det förhållit sig förhållandevis lågt efter det. PTI för TIMFIE-proverna var något högre än PTI för de motsvarande momentana proverna, vilket var kopplat till några få påträffade substanser. Däremot var PTI även för

TIMFIE-proverna lägre än för exempelvis de två skånska åar som ingår i den nationella provtagningen, där det tas momentana prover.

Tidsserien med data från 1987 för Gothemsån Hörsne, Närkån och Snoderån är unik i Sverige och fortsatta mätningar i dessa åar är angeläget.