Klimatförändringarna gör det allt mer angeläget att övergå till en hållbar energiförsörjning, där vindkraften spelar en stor roll, globalt och i Sverige. Energimyndigheten och Naturvårdsverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad utgick från att förutsättningar behöver skapas för cirka 100 TWh vindkraft till 2040talet. I strategin föreslogs länsstyrelserna att i nära samarbete med kommunerna ta fram förväntade andelar vindkraft för att uppnå dessa mål. Samtidigt kan vindkraften medföra många olika typer av sociala och ekologiska effekter, däribland buller, skuggning och förändrad landskapsbild vilket kan påverka boendemiljöer, kulturvärden och friluftsliv. Även renskötseln kan påverkas. Ekologiska effekter kan vara förlust och fragmentering av livsmiljöer såväl som kollisioner med fåglar och fladdermöss, vilket kan påverka den biologiska mångfalden. Utbyggnaden skapar samtidigt lokala arbetstillfällen och kan bidra till att utveckla näringslivet.

För att utveckla ett användbart planeringsstöd för vindkraftsplanering behöver dagens planeringspraktik och tillståndsprövning undersökas när det gäller vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med och vilka avvägningar som görs mellan olika hållbarhetsmål. Dessutom behöver verktyg för planeringsstöd utvecklas, som kan integrera olika hållbarhetsmål och fungera som dialogverktyg i planeringsprocessen. En metod som kan vara användbar i detta sammanhang är rumslig flermålsanalys (multikriterieanalys, eng. Spatial Multi-Criteria Analysis, SMCA). Det finns dock flera utmaningar förknippade med SMCA i verkliga planeringssammanhang, där vidareutveckling och anpassning behöver genomföras för att öka tillämpbarheten.

Det övergripande syftet med projektet ”Regionalt planeringsstöd för vindkraft” (REWIND) var att undersöka vindbruksplanering och metoder för planeringsstöd, för att hitta nya utvecklingsmöjligheter, där den regionala nivån spelar en större roll som kompetens- och kunskapsnav och samordnande organ. På så sätt kan förslag utvecklas till hur regionalt planeringsstöd för vindkraftsplanering kan utformas och vara ett aktivt och effektivt stöd för den kommunala planeringen för att stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Projektet bestod av två samverkande delar med en gemensam slutdiskussion.

Målet för Del 1 i projektet var att undersöka dagens planeringspraktik och rättspraxis genom analys av kommunala policydokument och vägledande domar. På så sätt undersöktes vilka hållbarhetsaspekter och faktorer som tagits med, med särskilt fokus på den rumsliga dimensionen, samt vilka avvägningar som gjorts mellan olika hållbarhetsmål inom planeringspraktiken och rättspraxis.

Målet för Del 2 i projektet var att utveckla ramverk och metoder för flermålsanalys genom verktyget REWIND, som planeringsstöd för landbaserad vindkraft på regional och kommunal nivå i Sverige. Projektet använde ett urval av existerande metoder för rumslig flermålsanalys, som anpassades och kombinerades med nya metoder. Dessa integrerades som delar i REWIND-verktyget, för att detta ska bli tillämpbart i planeringsprocessen. Metodutvecklingen avsåg a) ett GIS-verktyg för mer flexibel hantering och aggregering av faktorernas rumsliga indikatorer, b) en ny metod för viktning av faktorer, och c) en ny metod för konfliktkartering. REWIND-verktyget tillämpades i två fallstudier i länen Västernorrland och Västra Götaland där metoderna testades tillsammans med utvalda aktörer.

Slutligen integreras del 1 och 2 i en gemensam diskussion, tillsammans med en fokusgruppsintervju med kommunala tjänstepersoner, om vindkraftsplanering och hållbarhetsperspektiv samt flermålsanalysens möjligheter att stärka regional och kommunal planering och samverkan.

Projektets metodik inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder, i form av litteraturgranskning, intervjuer, fokusgruppsdiskussioner, fallstudier med tillämpning och metodutveckling av SMCA i dialog med intressenter. Vetenskaplig litteratur granskades med avseende på planering av vindkraft, förutsättningar för och effekter av vindkraft på olika hållbarhetsmål, samt metoder och tillämpningar av SMCA i planeringssammanhang. Svenska vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad samlades in och analyserades, för att kartlägga vilka faktorer som ingått och hur dessa behandlats, vilka avvägningar mellan hållbarhetsmål som gjorts, samt problem och möjligheter för framtida planering. Utifrån resultaten av dessa delar tillsammans med intervjuer för förståelse av utvalda faktorers betydelse, så som elnätet, utvecklades REWIND-ramverket. Det består av ett urval av befintliga SMCA-metoder tillsammans med utveckling av nya metoder för framtagning av rumsliga indikatorer, viktning och konfliktkartering. Metodutveckling och tillämpning genomfördes med hjälp av fallstudier i Västernorrlands och Västra Götalands län, inklusive involvering av intressenter genom fokusgruppsdiskussioner.

Ungefär två tredjedelar av Sveriges kommuner har genomfört någon form av vindbruksplanering, även om dessa i varierande grad har blivit utdaterade. I studien visas att teman som vindkraften balanseras gentemot i vindbruksplaner och domar är framför allt buller, landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, naturmiljö, rennäring och försvarsintressen. Teman som framträder som särskilt svåra att hantera är de som handlar om rennäring och försvar, men även möjligheter till elnätsanslutning. Det finns en stor variation inom vindbruksplaneringen när det gäller hur den rumsliga analysen är uppbyggd, teman och hur de behandlas, samt avvägningar mellan vindkraft och andra hållbarhetsaspekter. Sammanställningen av domsluten pekar på att översiktsplanen i stor utsträckning beaktas vid tillståndsprövningen, och att mer uppdaterade och välinformerade kommunala planer skulle kunna vara till hjälp som beslutsunderlag även i tillståndsskedet.

När det gäller SMCA så finns det flera utmaningar förknippade med dess integrering i verkliga planeringssammanhang. Utmaningar som framkom i fokusgruppsdiskussionerna var bland annat brist på kunskaper och data, svårigheter att identifiera kriterier och deras rumsliga indikatorer i olika planeringsskalor, standardisering av rumsliga indikatorer, att viktning av faktorer och aggregering av deras rumsliga indikatorer i viss mån kan dölja konflikter, samt kontroll av viktningen.

REWIND-ramverket består av tre steg, 1) avgränsning och fokusering, 2) utformning av planeringsalternativ, och 3) utvärdering. Det GIS-baserade REWIND-verktyget togs fram för att enkelt kunna skapa och ändra rumsliga indikatorer för faktorerna. En relativt enkel men systematisk viktningsmetod togs fram, Ranking-Rating (RR), som möjliggör en transparent integrering av intressenternas inspel för att få vikter som representerar deras uppfattning om faktorernas betydelse. Dessutom kan förståelsen öka för innebörden av viktningen genom jämförelser med ett planeringsträd som ger en översikt över olika hållbarhetsdimensioner. En metod för konfliktkartering utvecklades också, för att kunna eliminera områden med hög konflikt mellan faktorer, vilken integrerades i ramverket.

Den generella bilden av vindkraftsplanering som kommit fram är, att det kan vara svårt att hantera de komplexa teknisk-ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna i kommunal planering och beslutsfattande. Samtidigt finns det behov av en mer kontinuerlig och proaktiv vindbruksplanering. Möjligheter att stärka denna kan vara med finansiellt stöd och att genom regionala samverkansprocesser med kommunerna bidra till deras kapacitet att driva processer för vindbruksplanering. Vidare skulle en form av samverkansplattform där kommunala initiativ och planeringsprocesser kan interagera med län och region vara värdefullt för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. I en sådan samverkansplattform kan rumslig flermålsanalys ingå, som ett användbart verktyg för integrering och avvägning av relevanta kunskaper och intressen, på ett systematiskt och transparent sätt.

Det skulle kunna ge större möjlighet att interagera med processer kring elnätets planering och kan även underlätta kunskapsuppbyggnad och dialog med nyckelaktörer kring försvarets intressen, renskötsel, med fler. En sådan samverkansplattform skulle även kunna stärka mellankommunal samverkan och hantering av olika riksintressen och avvägningar mellan dessa. Detta kan bidra till utveckling av en mer samordnad och hållbar vindbruksplanering, med potential att i förlängningen ingå i någon typ av integrerad landskapsplanering och medverka till en hållbar utveckling av energisystemet i Sverige.