Inom vattenförvaltningen har polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) och ftalater gränsvärden för biota i kräft- och blötdjur. Hittills har inte PAHer eller ftalater övervakats i dessa typer av organismer i limnisk miljö i svenska inlandsvatten. För att möta kraven var en av rekommendationerna i den förra översynen av den akvatiska miljögiftsövervakningen (2013–2014) att genomföra utvecklingsprojekt för övervakningen av PAHer i den limniska miljön. 2015 genomfördes en litteraturstudie på lämpliga limniska arter att övervaka, och under pågående översyn (2021–2023) genomfördes ett projekt med syfte att undersöka om signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, skulle kunna vara en lämplig art för nationell och regional övervakning av ftalater och PAHer i biota. Inom projektet undersöktes även vilken vävnad som skulle vara mest lämplig; muskel från kräftstjärten och/eller hepatopankreas (kräftsmör). 

Tre lokaler valdes ut för undersökningen där två sjöar hade känd påverkan och en sjö var referenssjö utan känd påverkan. Kräftfisket skedde enligt övervakningsmanualen för provfiske av kräftor i sjöar och vattendrag. Hankräftor större än 10 cm samlades in för analys av ftalater och PAHer som genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Både ftalater och PAHer uppmättes i signalkräftor från samtliga sjöar, men inga halter överskred gällande gränsvärden för kräft- och blötdjur. Uppmätta halter av ftalater i stjärtmuskel uppvisade inga skillnader mellan de tre sjöarna, men resultaten för PAH-halter följde hypotesen med högre halter i sjön med känd och omfattande belastning på recipienten. Uppmätta totalhalter av ftalater var högre i stjärtmuskel jämfört med totalhalter i hepatopankreas, medan förhållandet var tvärtom för PAHer med högst totalhalter i hepatopankreas.

Slutsatsen från undersökningen är att signalkräftor kan vara en lämplig art för att undersöka potentiell belastning av ftalater och PAHer i biota. Fältinsatsen kan bli stor och är starkt kopplad till både säsong då fisket genomförs och förekomsten av habitat för kräftorna. Hanteringen av hepatopankreas var besvärlig och då uppmätta halter i hepatopankreas inte påverkade om gränsvärdet överskreds eller ej rekommenderas analys av stjärtmuskel för att undersöka den så kallade sekundära förgiftningen av ftalater och PAHer från signalkräfta.

Därtill visar denna undersökning på att det inte innebär några stora hälsorisker utifrån innehåll av de undersökta ftalaterna och PAHer att äta signalkräftor från de undersökta sjöarna. Undersökningen gav referensvärde för ftalater och PAHer i signalkräfta för eventuella fortsatta undersökningar, men sedimentundersökningar är en mer kostnadseffektiv matris för insamling av data till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.