Naturvårdsverkets verksamhet 2022 har på många sätt varit unik i sitt slag. Naturvårdsverket har hanterat cirka 10 miljarder kronor, vilket är den största miljöbudgeten hittills. Myndigheten har arbetat med ett sjuttiotal regeringsuppdrag och vi har lämnat förslag om allt från att förebygga avfallsbrottslighet och en mer hållbar batterivärdekedja till en plan för att utveckla landets vandringsleder samt utveckling av modeller och bedömningar av Sveriges klimatpolitik.

2022 var också året då vi planerade att återgå till “det nya normala” efter en lång pandemi. Men den 24 februari 2022 inleddes det ryska anfallskriget mot Ukraina, ett krig som påverkar samhället och de svenska myndigheterna på många olika sätt. Säkerhetsläget har skärpts och från och med 1 oktober 2022 är Naturvårdsverket beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avfall och avlopp inom sektorn för hållbar livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Under året har risken för bristsituationer för flera reningskemikalier varit överhängande. Samverkan mellan Sveriges myndigheter har stärkts som förberedelse inför en eventuellt förvärrad situation.

Även om en fred i Ukraina kan verka avlägsen har Naturvårdsverket förberett och lämnat förslag till regeringen om hur myndigheten kan bidra till återuppbyggnaden av Ukraina. Bland våra förslag kan nämnas expertstöd dels för att återställa nödvändig infrastruktur, dels för utsläppskontroll inom områdena avfall, avloppsrening, dagvattenhantering och förorenad mark. På längre sikt kan stöd även ges för att förbereda Ukraina som kandidatland i EU. Vi drar erfarenhet från de aktiva insatser vi gjort för att stödja kandidatländer på Västra Balkan, bland annat genom uppbyggnad av luftövervakningssystem i Bosnien och nationalparksutveckling i Nordmakedonien.

Såväl klimatkrisen som säkerhetsläget och energikrisen skärper motiven för en grön omställning. Sverige behöver snabbt minska beroendet av fossila bränslen och främja industrins gröna omställning och nyindustraliseringen, inte minst i norra Sverige. Naturvårdsverket har en viktig roll att vara pådrivande, stödjande och samlande i arbetet med att utveckla miljöbalken som ett effektivt verktyg i genomförandet av miljöpolitiken. Det gäller att ta vara på möjligheterna och samtidigt säkerställa att nya miljöproblem inte uppstår. Miljöprövningen ska effektiviseras och tillsynen stärkas. För att möta dessa behov bildades i mitten av året en ny avdelning för planering, prövning och tillsyn på Naturvårdsverket.

Klimatklivet har gett stöd till rekordmånga laddstationer. Sammanlagt har 1,9 mdkr under året satsats på klimatinvesteringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Förutom fler laddstationer har investeringsstöd också lämnats till vätgasproduktion, elektrifiering av sjöfart, elektrobränslen, biogasproduktion och åtgärder för att skapa mer cirkulära flöden av plast, betong och textil. Investeringarna stärker även Sveriges försörjningstrygghet.

Naturvårdsverket har förberett för nya producentansvar och genomförandet av engångsplastdirektivet. Den 1 september flyttade Delegationen för cirkulär ekonomi in på myndigheten. Det ger nya synergier i arbetet för ökad resurseffektivitet.Vi har säkrat cirka 29800 hektar för skydd av värdefull natur, vilket är en minskning jämfört med året innan. För att skydda fjällnaturskogarna träffade vi en rad överenskommelser med ett antal allmänningsskogar i Västerbotten. Mot slutet av året har vi också tecknat en överenskommelse med Sveaskog AB som innebär att 108 områden med en total areal av cirka 102000 hektar fjällnaturskogar nu kan få ett långsiktigt skydd.

Den skyddade naturen bidrar både till att bevara biologisk mångfald och till landsbygdsutveckling. Den ger också möjlighet för markägare att få ersättning eller ersättningsmark som kan användas för skogsbruk. Under året satsades 1,7 mdkr på skötsel av värdefull natur, vilket bland annat gynnar hotade arter och ger arbetstillfällen spridda över hela landet. Våtmarkssatsningen har kommit i gång både i skyddade områden och inom åtgärdsprogram för hotade arter. Bidrag har fördelats till 104 nya våtmarksprojekt i 84 kommuner.

Precis som i stora delar av världen är tillståndet allvarligt för flera arter och naturtyper i vårt land, bland annat för fjärilar och välhävdade gräsmarker. I många fall går utvecklingen dessutom åt fel håll. I december enades världens länder om nya mål och åtaganden inom ramen för FN-konventionen för biologisk mångfald (CBD). Till 2030 ska 30 procent av alla områden, på land och till havs, skyddas och 30 procent av de skadade områdena återställas. Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och vändas.

Sveriges EU-ordförandeskap inleddes vid årsskiftet. Många viktiga miljöfrågor förhandlas och Naturvårdsverkets medarbetare deltar i en rad ordförandeteam på uppdrag av Regeringskansliet. Nu väntar ett spännande år för myndigheten och för Sverige.