Insatser för miljön ger resultat

Den senaste utvärderingen av miljökvalitetsmålen visar att insatser för miljön ger resultat. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bedömsvara uppnått och bedömningen är att det nu finns förutsättningar att helt eller delvis nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö till 2030. Övriga miljökvalitetsmål och generationsmålet bedöms inte nås till 2030. Utvecklingen för flera miljökvalitetsmål är negativ. Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald behöver prioriteras i politiken under de kommande åren. Bland annat behöver finansmarknadens aktörer ges bättre förutsättningar att bidra till att miljömålen nås.

Klimatförändringarna påverkar möjligheterna att nå miljö och samhällsmål 

I Sverige kan vi redan se tydliga förändringar i klimatet. Det har effekter på såväl naturmiljön som samhället i stort och denna påverkan väntas öka. Klimateffekter som till exempel höga temperaturer och förändrade nederbördsmönster påverkar de flesta av miljökvalitetsmålen. Även rennäring, kulturmiljö och folkhälsa, som alla har kopplingar till miljömålen, påverkas av klimatförändringarna. Klimatanpassning behöver integreras i arbetet med andra samhällsmål. Ett effektivt sätt att möta klimatförändringarna är att stärka ekosystemen och deras förmåga att förse samhället med olika nyttor.

Sverige behöver agera aktivt inom EU 

Miljöutmaningarna är till stor del gränsöverskridande. En ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och internationellt är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra nationella miljömål. Naturvårdsverket bedömer att några områden är särskilt angelägna för Sverige att prioritera inom EU-samarbetet: klimat och luft, biologisk mångfald, havsmiljö samt resurseffektivt och giftfritt samhälle. Inom det internationella samarbetet är insatserna inom ramen för klimatkonventionen, konventionen om biologisk mångfald samt avfalls- och kemikaliekonventionerna mycket högt prioriterade.

Den biologiska mångfalden utarmas – globalt och i Sverige 

Väl fungerande ekosystem och de nyttor de bidrar med är en grundförutsättning för människors liv och välfärd. Den biologiska mångfalden utarmas såväl globalt som i Sverige. Markanvändningen inom jord- och skogsbruket är det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige. Naturvårdsverket har, i dialog med berörda myndigheter, gjort en samhällsekonomiskanalys av biologisk mångfald i odlingslandskapet respektive skogslandskapet. Flera förslag presenteras om hur regeringen kan öka incitamenten för ett hållbart brukande och undanröja hinder och marknadsmisslyckanden inom jord- och skogsbruket. Regeringens beslut om en permanent satsning på våtmarker är mycket positiv. Genom att undanröja juridiska hinder och förbättra våtmarksdata kan satsningen förstärkas.

Det behövs en helhetssyn på vatten i landskapet 

Samhället är helt beroende av vatten och vattnet behöver förvaltas med en helhetssyn. Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning har analyserat de vattenanknutna miljökvalitetsmålen ur ett helhetsperspektiv. Förlust av vattenrelaterad grön infrastruktur och konnektivitet i landskapet, förlust av ekosystem och deras förmåga att förse oss med ekosystemtjänster samt övergödning och miljögifter pekas ut som prioriterade miljöproblem. För att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behövs bland annat bättre kunskap om utsläpp av miljögifter, långsiktig övervakning av grund- och ytvatten samt stärkt samordning ur ett avrinningsområdesperspektiv.

Landsbygden är avgörande förden gröna omställningen

Sveriges landsbygder spelar en viktig roll i utvecklingen mot en cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi och hållbart nyttjande av naturresurserna. Utmaningar och förutsättningar skiljer sig dock åt i olika delar av landet, vilket myndigheter och andra aktörer behöver vara medvetna om och ta hänsyn till. Naturvårdsverket har tillsammans med Tillväxtverket undersökt glesa landsbygdskommuners särskilda utmaningar när det gäller att främjan hållbar utveckling. Den gröna omställningen kan förstärka såväl målkonflikter som synergier mellan miljö- och landsbygdspolitiken. Värdefull natur är viktig för besöksnäringen – Naturvårdsverket föreslår att finansieringsmodeller för långsiktig förvaltning av leder för friluftsliv och naturturism utreds.

Miljöarbete är en drivkraft för bättre folkhälsa 

Kopplingarna mellan miljöfaktorer och hälsa är många och väl kända. Boendemiljön och transporter är exempel på områden där ett hälsoperspektiv i miljöarbetet skapar drivkraft och synergieffekter. Naturvårdsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten identifierat områden där arbetet kan förbättras. Ökad helhetssyn och bättre samverkan behövs, liksom fortsatt arbete för att minska personbilstrafiken i tätorter och beaktande av sociala konsekvenser i samhällsplaneringen. Särskild vikt behöver läggas vid barns hälsa.

En resurseffektiv cirkulär ekonomi är avgörande för att nå miljömålen 

Vår konsumtion och produktion har sammantaget en stor påverkan på vår miljö och hälsa, både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle där vi använder resurser effektivt i cirkulära flöden och där vi hushållar med energi, jungfruliga material, mark och vatten. Naturvårdsverket anser att det finns behov av en bred översyn och utveckling av avfallslagstiftningen och eventuellt övriga styrmedel inom avfallsområdet, både på nationell och EU-nivå, för att uppnå en cirkulär ekonomi. Plast är ett material som skapar både möjligheter och problem för miljön. För att uppnå en hållbar plastanvändning behöver miljökostnader inkluderas i priset på plast.

Nya etappmål behöver tas fram för ekosystem och biologisk mångfald

Naturvårdsverket bedömer att nya etappmål inom miljömålssystemet behöver tas fram inom områden som är särskilt viktiga för att nå miljömålen, där utvecklingen i miljön är negativ och där det i dag saknas etappmål. Ett sådant område är ekosystemens återhämtning och den biologiska mångfalden, där det i dag saknas etappmål, trots att området är av mycket stor betydelse för förutsättningarna att nå miljömålen. Ekosystemens funktion och återhämtning är också avgörande för samhällets förmåga att hantera ett klimat i förändring och för att säkra för samhället viktiga ekosystemtjänster.