Syftet med undersökningen var att sammanställa en översikt av kunskapen om digitala verktyg för dialog mellan allmänhet och myndigheter och organisationer. Studien fokuseradepå verktyg inom vatten- och miljöförvaltning samt ”smarta” städer. Geografiskt avgränsades studien till Europa och Storbritannien eftersom lagar och samhällsorganisation är jämförbara med svenska förhållanden.

De inledande sökningarna i publikationsdatabaser av olika typ genererade ett material som visade på hög aktivitet inom forskning om och utveckling av digitala verktygför att engagera allmänheten. I forskningslitteraturen gick det att urskilja sju olika kategorier verktyg. Dock användes de verktyg som presenterats i forskningslitteraturen i mycket liten utsträckning efter det rapporterade projektet.

Information från projektdatabaser visade att digitala plattformar med flera olika funktioner och verktyg spelar en stor roll för användningen av digitala verktyg för dialogmed allmänheten. Närstudiet av materialet visade att myndigheters och organisationers användning av digitala verktyg görs via IT-konsulter som kan arbeta ideellt men oftast har formen av privata, vinstdrivande företag. Dessa konsulter tillhandhåller it-plattformarmed en mängd olika verktyg som prenumerationstjänster till myndigheter och organisationer. Samtal med personer vars arbete omfattar engagemang av allmänheten visade att verktygens effektivitet avgörs av den sociala och organisatoriska omgivningen. Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare

Inom medborgarforskningen är de viktigaste uppgifterna att rekrytera deltagare och kommunicera med beslutsfattare, digitala verktyg som underlättar detta tillhandahållsav IT-konsulter som specialiserar sig på system som gör det möjligt att ladda upp, hantera och visualisera insamlade data. Plattformar specialiserade på kollektiv planering genomsimulering kräver omfattande samarbete mellan IT-experter och användare för att möjliggörarealistiska simuleringar av existerande geografiska områden. Denna typ av verktyg är ovanliga och oftast universitetsbaserade. Den mest utbredda användning av digitala verktyg för dialog med allmänheten fann vi i svenska kommuner vars översiktsplanering sammanföll med Covid-19 pandemin. I många fall användes enbart ett minimum av de verktyg som kommunernas IT-leverantörer kunde erbjuda men några kommuner gick längre. I detta sammanhang framgick det tydligt att de digitala verktygens tekniska prestanda är underordnad förändringar i arbetssätt när det gäller att nå ett bra resultat.

Vår rekommendation till myndigheter eller organisationer som vill introduceradigitala verktyg för dialog med allmänheten är att börja med att klargöra hur de förnärvarande engagerar allmänheten och reflektera över vad som behöver förändras, inklusive etablerade arbetssätt, för att därefter anlita lämplig teknisk expertis. Detta skulle kunna gynnas av tillgång till samhällsvetenskaplig forskning om vilka organisationsförändringar som behövs och hur de kan genomföras.