Att tidigt uppmärksamma viktiga förändringar ger ökad möjlighet att möta utmaningar och att styra mot hållbar utveckling. Framtidsstudier kan bidra till att skapa mer flexibla och robusta förutsättningar så att verksamheten utifrån det kan anpassas till ett samhälle i förändring. I verksamhetsplanen för 2022-2024 lyfter Naturvårdsverket kunskap som en nyckelfaktor för handling och transformativförändring. Enligt verksamhetsplanen behövs ett brett systemperspektiv som integrerar olika politikområden, liksom att i högre grad samarbeta och nyttja EU:s och EEA:s arbete med den gröna given.

Långsiktiga beräkningar eller scenarier utgör underlag för politiska målsättningar och har efterfrågats av både riksdagen, regeringen och EU-kommissionen. Denna erfarenhetsrapport syftar till att ta till vara erfarenheter av genomförda insatser inom framtidsstudier inför planering av kommande insatser. Rapporten samlar olika perspektiv och visar exempel på tidigare och pågående arbeten inom Naturvårdsverket. Resultaten användes även vid uppföljning av Naturvårdsverkets verksamhetsmål om framtidsstudier för åren 2019-2021.Erfarenhetsrapporten sammanfattar vad som genomförts, sätter det i ett sammanhang och belyser insatsernas effekter med stöd av ett urval av kriterier för utvärdering. Analysen sträcker sig runt tio-femton år tillbaka för att kunna beskriva ett utgångsläge innan verksamhetsmålet kom på plats och fånga in effekter av tidigare insatser. Eftersom det används många olika begrepp och definitioner inom området framtidsstudier, så utgår denna erfarenhetsrapport ifrån en inkluderande ansats som både beskriver större framtidsstudier och arbeten medavgränsade moment av framtidsstudier.

I slutet av rapporten diskuteras resultaten mot Naturvårdsverkets långsiktiga inriktning ”Naturvårdsverket – på väg mot2030”, som beslutades under 2021, och som beskriver hur Naturvårdsverket ska utvecklas utifrån ledorden nytänkande, samverkande, enklare. Hur har då Naturvårdsverkets arbete med framtidsstudier sett ut, vilka effekterhar uppstått, och vilka erfarenheter kan vi dra nytta av? Olika ansatser har lett till olika typer av leveranser och effekter. Omvärldsanalyser har blivit underlag för interna diskussioner och visat exempel på arbetssätt. Utforskande av orsaker och samband har påverkat hur uppföljning görs och lett till ytterligare initiativ inom berörda områden. Avgränsade analyser av scenarier och strategier har resulterat i underlag för beslut och verksamhetsutveckling. Större publicerade analyser med framtidsperspektiv har lett till uppdatering av prioriteringar, fortsatt involvering av sakägare, forskningsprogram eller underlagtill EEA:s SOER. Publicerade analyser inom till exempel fördjupad utvärdering av miljömålen har inneburit underlag för prioritering av miljöarbete, potential förfortsatt utveckling och att resultat har fångats upp inom ytterligare arbeten och metodutveckling. Opublicerade arbetsinsatser inom metodutveckling har lett tillpåverkan på arbetssätt, kunskap i komplexa frågor, modellutveckling, underlag förprioritering i analysarbete, kompetensutveckling och utveckling av analyser. Olika möjligheter och svårigheter finns inom olika former av genomförda arbeten. Generellt kan sägas att systematiskt genomförda arbetsinsatser med god aktörsmedverkan skapar goda möjligheter för effekter som håller i sig.

I kvantitativa analyser kan utmaningen vara att hitta ändamålsenliga data men om data finns är möjligheterna goda för att få till ett bra kunskapsunderlag. I komplexa frågor kan flera organisationer behöva gå samman för att gemensamt bidra med utveckling inom ett större område. Det skapar goda möjligheter för ny kunskap eller nya modeller för beslutsstöd, men att hitta lämpliga former förfinansiering och administration för dessa sammanhang är inte enkelt. Breda frågor kan också ha svårare att hitta tydliga beställare och mottagare internt.

Att arbeta med omvärldsanalyser är en möjlighet till nytänkande och utveckling som inte har använts fullt ut. Att analysera miljömål utifrån olika ansatser och perspektivger goda möjligheter till övergripande förståelse för olika förutsättningar och här finns tidigare utveckling att bygga vidare på. Intressant är att metodutveckling kan ha en fördröjd effekt, där nyttan synliggörs och når full potential först efter ett antal år. Slutligen, att delta i löpande erfarenhetsutbyten ger kontinuerlig input till utveckling av det egna arbetet och möjlighet att bidra till andras arbete. Utifrån erfarenhetsrapportens analys inför framtiden och sett i ett utifrån och in-perspektiv, så bör Naturvårdsverket sträva efter att vara nytänkande i analysarbetet genom att visa på möjligheter med olika former av framtidsstudier/analyser och därmed skapa ett lärande. Ett område för detta är att stärka arbetet med omvärldsanalys inom olika aktiviteter för att få in annan kunskap och skaparätt effekter för samhällsnytta. Andra sätt att stimulera arbetet med framtidsstudier är ökad samverkan internt och externt för att förstärka kvaliteten i metoder inom framtidsstudier, att återanvända och bygga vidare på metoder och inspiration från externa sammanhang och att tillgängliggöra och visa exempel på användbara arbetssätt.

Erfarenhetsrapporten kan fungera som en utgångspunkt i fortsatt planering av framtidsstudier på Naturvårdsverket och ge inspiration till hur framtidsstudierkan användas inom verksamheten på olika sakenheter, men även av andra intresserade. I slutet av rapporten finns listor över referenser med länkar och tips på var genomförda arbeten går att finna.