Genomgång av hantering av organogena marker inom klimatrapporteringen
Responsible organisation
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Utsläppen av växthusgaser från dränerad organogen mark står idag (år 2020) för utsläpp motsvarande 10,8 Mt CO2 ekvivalenter, vilket motsvarar närmare 30 % av det totala nettoupptaget i LULUCF-sektorn och 20 % av Sveriges fossila utsläpp. Genom att uppdatera beräkningsmetoderna för dessa typer av marker, allteftersom ny kunskap tillkommer, förbättras noggrannheten för de totala växthusgasemissionerna i stort.
Denna rapport går igenom hanteringen av organogena jordar inom Sveriges klimatrapportering och presenterar förslag på nya beräkningsmetoder baserade på uppdaterade databaser, nya datamaterial och expertbedömningar. Bland annat beskrivs lämpligheten i att använda någon av två nyutvecklade dikeskarteringar som beräkningsunderlag, om det är rimligt att som nu använda Jordbruksverkets blockdatabas för att beräkna årlig andel organogen åkermark och om motsvarande metod även kan vara lämplig för betesmark. Vidare presenteras en ny metod för emissionsberäkning för marker som exploateras, d.v.s. marker vars ägoslag övergår till Bebyggd mark.
Syftet med detta projekt var att föreslå hur de nya skattningarna av areal organogen åkermark som togs fram under 2021 bör implementeras och se över hur dränerad organogen mark hanteras för olika ägoslag och mark under markanvändningsförändring, dels för att öka konsistensen inom klimatrapporteringen, dels för att undvika överlapp ägoslagen emellan. Vidare undersöks möjligheter till förbättrade arealberäkningsmetoder baserade på alternativa datamaterial.
Förutom ett förslag om att implementera nya beräkningar av arealen organogen åkermark så utmynnar rapporten i ytterligare tio förslag till förändringar av Sveriges klimatrapportering för organogen mark. Ett förslag innebär en stratifiering av emissionsberäkningarna för bebyggd mark på så sätt att beräkningen för den delareal som är organogen mark under kraftledning på produktiv skogsmark beräknas med samma emissionsfaktor som för skogsmark. Ett annat förslag förfinar beräkning av arealen dränerad organogen mark för marker under konvertering som tidigare varit Åkermark, då man för detta ägoslag kan utgå från att all mark är dränerad. Ett tredje förslag innebär att en inkonsekvent rapportering gällande arealen torvproduktion korrigeras genom att rapportera denna som en del av Våtmark istället för Bebyggd mark. Tre förslag gäller emissionsberäkningar vid ägoslagsförändring till Bebyggd mark. Dessa innefattar en uppdatering av de ursprungliga ägoslagens initiala kolförråd till 1000 ton C ha-1 samt ett antagande om konverteringspåverkad areal då ursprungligt ägoslag är Våtmark, men också en större metodförändring för beräkning av emissioner från de bortschaktade jordmassorna. Denna metod innefattar en genomsnittlig årlig kolförlust baserad på en årlig avgång av 3 % av kolförrådet inom konverteringsperioden (d.v.s. under 20 år) varefter fortsatt emission, beräknad som den genomsnittliga avgången för kommande 40 år, rapporteras i en underkategori till ägoslagskategorin Bebyggd mark som förblir bebyggd mark. Vidare föreslås även att emissioner från mark som övergår till Övrig mark från Skogsmark, Åkermark och Gräsmark inkluderas i rapporteringen. De resterande tre förslagen gäller val av emissionsfaktor (det ursprungliga eller det nya ägoslagets emissionsfaktor) vid ägoslagsförändringar.
En implementering av samtliga av rapportens förslag på klimatrapporteringen för år 2020 innebär en ökning av beräknade växthusgasemissioner från organogen mark i LULUCF-sektorn från 10 781 kt CO2-ekvivalenter per år till 11 216 kt CO2-ekvivalenter, motsvarande en ökning med 4 %. Mest genomslag, förutom effekten av den uppdaterade arealen organogen åkermark, gav förändringsförslagen gällande organogen skogsmark som konverteras till bebyggd mark. Omräkningen av arealen organogen åkermark leder också till en minskning av utsläppen av lustgas från odlad organogen mark som redovisas i jordbrukssektorn från 822 till 694 kt CO2 ekvivalenter för år 2020.
Abstract [en]
Greenhouse gas (GHG) emissions from drained organic soil currently (in 2020) account for emissions equivalent to 10.8 Mt of CO2 equivalents, corresponding to almost 30 % of the total net removals in the LULUCF sector and 20 % of Sweden's fossil emissions. Updating the calculation methods for these types of soils, as new knowledge emerge, improves the overall accuracy of total GHG emissions reported within the National Inventory Report of Sweden.
This study reviews the reporting of organic soil within the National Inventory Report of Sweden and proposes new calculation methods based on updated databases, new data materials and expert assessments. Among other things, the suitability to utilize two newly developed ditch maps as a basis for calculation is described, if they are reasonable to use the Swedish Board of Agriculture's database on agricultural land to calculate yearly proportions of organic arable land and if the corresponding method is also suitable for Grassland. Furthermore, a new method for calculating emissions from land whose land use has shifted to the Settlement category is presented.
The purpose of this project was to propose whether the new area estimates (developed in 2021) of organic arable land should be implemented and review how drained organic soil is handled in the reporting, i.e. for different land use and land use change categories, aiming to increase the consistency of the climate reporting and to avoid overlap among the categories. Furthermore, area calculation methods based on alternative data materials are investigated.
In addition to a proposal to implement new area estimates of organic arable land, the report results in another ten proposals regarding calculations related to organic soil within the National Inventory Report. One proposal involves the stratification of emission calculations for settlements in such a way that organic soil under power lines on productive forest land is calculated separately, using the same emission factor as for Forest land.Another proposal refines the calculation for obtaining the area of drained organic soil for lands that previously were arable land, as it can be assumed that all such land is drained. A third proposal concerns an inconsistency regarding the reporting of the area of peat production land which is corrected by reporting it as Wetland instead of Settlement. Three proposals concern emission calculations in connection to land use change to the Settlement category. These include an update of the initial carbon stock to 1 000 t of C ha-1, a minor alteration by implementing an assumed affected area for Wetlands, but also a major change in method concerning the calculations of emissions from deposited soil masses. This method involves an average annual carbon loss based on an annual emission of 3 % of the carbon stock within the conversion period (i.e. during 20 years) after which the continuing emissions, calculated as the average emission for the following 40 years, is reported in a subcategory to the Settlements remaining settlements category. The remaining three proposals concern which emission factor (the one of the original land use or the new land use) for organic soil that have undergone land use changes. Furthermore, it is also proposed that emissions from land that transitions to Other land from Forest Land, Arable Land and Grassland should be included in the reporting.
Implementing all the proposals of this report on the Swedish National Inventory Report of the year 2020 entails an increase in estimated greenhouse gas emissions from 10,781 kt of CO2 to 11,216 kt of CO2, corresponding to an increase of 4 %. The updated area of organic arable land and the proposals concerning organic Forest land converted to Settlements caused the greatest impact on the calculations. The recalculated area of organic arable land also leads to a reduction in nitrous oxide emissions (reported in the agricultural sector) from 822 to 694 kt of CO2 equivalents for the year 2020.
Place, publisher, year, edition, pages
2022. , p. 62
Series
SMED Rapport, ISSN 1653-8102 ; 2022:6
Keywords [sv]
Växthusgasrapportering, Torvjord, Markanvändning, Markanvändningsförändring, Markinventeringen, Riksskogstaxeringen, LULUCF
National Category
Environmental Sciences
Research subject
SMED (Svenska MiljöEmissionsData), Air and climate
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10373OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10373DiVA, id: diva2:1706287
2022-10-252022-10-252023-11-24Bibliographically approved