I Gotlands län undersöktes år 2020 kiselalger på 14 vattendragslokaler. För sta-tusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättned-brytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta ar-ter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-in-dex. Riskflaggning för andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är ut-vecklade för att visa, gjordes med hjälp av störsparametrarna missbildnings-frekvens, antal räknade taxa och diversitet. IPS-indexet i Bångån visade hög status. Lokalen riskflaggas dock för att diver-siteten var mycket låg. Gothemån vid Tjaukle och Gothemån vid Lövsta hamnar båda i god status. IPS-indexet i Gothemån (Lövsta) ligger dock i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och ligger därmed i riskzonen för att hamna i måttlig status. Indexvärdet i Gothemån (Tjaukle) var högre, men även här finns en osäkerhet på grund av betydande mängd av en kalkkrävande art som har höga känslighetsvärden för näring. Övriga lokaler i undersök-ningen bedömdes tillhöra måttlig status. För ett flertal lokaler låg IPS-in-dexet i god status, men expertbedömdes till måttlig på grund av att indexvärdet ligger mer eller mindre nära måttlig samt med hjälp av stödparametrarna och riskflaggning. Samtliga lokaler i undersökningen bedömdes ha alkaliska förhållanden vad gäller surhet, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3. Missbildningar på kiselalgsskal kan vara ett bra verktyg för att identifiera mil-jögiftspåverkan från t.ex. bekämpningsmedel eller metaller och ingår numer i den nya vägledningen från Havs- och vattenmyndigheten (2018). Påverkans-graden delas in i fem klasser och en riskflaggning görs från klass 3 (> 2,0 %).  I undersökningen 2020 utfärdades en riskflaggning för att det kan finnas en be-tydande påverkan i Själsöån, Snoderån (Borum) och Sprogeån och en stark påverkan i Lummelundaån och Ireån (Tingstäde).