Totalt undersöktes 354 provplatser med krattprov jämnt fördelade över sjöytan. Växtmaterialet analyserades och visade att kransalger tillhörande släktet sträfsen dominerade vegetationen i Bästeträsk. utöver sträfsen samt enstaka förekmster av fintrådiga alger observerades kärlväxterna trådnate och vårtsärv.

Det hittades 8 sträfsearter, varav en, törnsträfse, är klassad som nära hotad (NT) enligt den svenska rödlistan. Större ytor av sträfsebestånd i form av mattor fanns i norra, östra och södra Bästeträsk på >1 meters djup. Ytorna var sammansatta av flera sträfsearter. Taggsträfse och gråsträfse dominerade på bottnar mellan 3 och 5 meters djup i centrala norra och östra Bästeträsk medan rödsträfse domierade på bottnar mellan 2 och 3 meters djup i centrala södra Bästeträsk. Borststräfe förekomi hela sjön och växte både inblandat i tätare sträfsebestånd på djupare bottenytor och enskilt vid strandkanterna. Strandnära hittades och papillsträfse och mellansträfse. Törnsträfse noterades strandnära i norra och södra delen av sjön samt ner till 3 meters djup i södra Bästeträsk. Busksträfse hittades endast i norra Gäddvik.

Utöver kransalger i form av sträfsen samt enstaka förekomster med fintrådiga alger observerades kärlväxterna trådnate och vårtsärv. Vårtsärv växte djupare som ett inslag i sträfsemattor eller verkade växa i anslutning till en tätare sträfseförekomst. Trådnate däremot förekom endast på strandnära bottnar  - ofta bland sten - i nordöstra och sydvästra delen av Bästeträsk.

Arternas förekomst och utbredning i sjön talar för att Bästeträsk har ett gynnsamt bevarandestatus och anses därmed vara mycket skyddsvärd.