Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.