Denna studie syftade till att ge en nationell översikt av befolkningens tillgång till bostadsnäragrönska inom olika områdestyper (urban, suburban och rural), både i dag och över tid. Ettytterligare syfte var att undersöka om det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsattagenom att oftare ha en för låg tillgång till bostadsnära grönska. Slutligen avsågundersökningen att studera samband mellan grönska, livskvalitet och hälsobesvär.

Resultaten visar att 3,55 miljoner personer, motsvarande 34,5 procent av Sverigesbefolkning, bodde i miljöer med låga nivåer av bostadsnära grönska år 2019. Rapporten visarockså att det finns vissa grupper i befolkningen som oftare bor i områden med en låg tillgångtill grönska än vad andra grupper gör. Det var framför allt yngre personer (18–39 år),personer födda personer födda utanför Norden, ogifta, de med högskoleutbildning,låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var exponerade för lägre nivåerav bostadsnära grönska än andra befolkningsgrupper. Tillgången till bostadsnära grönskaberodde således på ett flertal socioekonomiska faktorer, vilket tyder på att det i Sverige, ilikhet med internationella rapporter, är immigrantfamiljer, samt hushåll med låg inkomst,som oftare bor i områden med låga nivåer av omgivningsgrönska.

Studien fann ett U-format samband mellan livskvalitet och bostadsnära grönska, samt ennegativ association mellan mängden bostadsnära grönska och förekomst av självrapporteradpollenallergi. Förekomsten av andra självrapporterade hälsoproblem, speciellt hälsobesvärsom kopplades till omgivningsmiljön, var lägre bland personer som var högexponerade förbostadsnära grönska än bland individer som var lågexponerade.