Klimatfrågans allvar och behovet av snabbt agerande har aldrig varit tydligare. Samtidigt har mängder av ny kunskap tagits fram om klimatsystemet och människans klimatpåverkan. I Paris enades världen hösten 2015 efter år av svåra förhandlingar om ett avtal som omfattar 197 parter och som strävar mot att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Bara knappt ett år senare hade tillräckligt många parter ratifi cerat Parisavtalet för att det skulle kunna träda i kraft. Diskussioner både om tekniska aspekter på genomförandet och om en ökad ambitionsnivå för begränsningar av klimatpåverkande utsläpp fortskrider så som avtalet stipulerar. Sist men inte minst har klimatfrågan fått ett genomslag som aldrig förr bland massmedier, beslutsfattare och gemene man.
Våren 2003 gav Naturvårdsverket första gången ut boken En varmare värld. Fyra år senare, hösten 2007, gjordes en uppdatering kallad En ännu varmare värld. I båda upplagorna presenterades i populärvetenskaplig form en översikt över vår kunskap om växthuseff ekten, om hittillsvarande och framtida klimatförändringar samt om dessa förändringars konsekvenser för naturmiljön och människans levnadsförhållanden. Under de år som gått sedan dess har mycket hunnit hända på klimatområdet. Temperatur, nederbörd, stormar och isavsmältning har nått nya rekordnivåer världen över, och rader av dramatiska väderfenomen och väderrelaterade naturkatastrofer har ägt rum såväl i Sverige som utomlands.
Naturvårdsverket ger därför nu ut en reviderad, uppdaterad och utökad version av boken En varmare värld. En viktig aspekt som lyfts fram är att åtgärder för att framgångsrikt hantera klimatfrågan redan idag fi nns att tillgå, och att klimatsmarta lösningar alltmer framstår som de självklara valen. Omarbetningen av text och bildmaterial är grundlig, men för att knyta an till tidigare utgåvor har den nya boken fått titeln En varmare värld – Tredje upplagan.
Liksom sina föregångare är En varmare värld användbar som lärobok på grundläggande högskolenivå och som bredvidläsningsbok inom naturvetenskaplig gymnasieutbildning. Ett riktmärke för utformningen av text och bild har varit att intresserade elever i gymnasieskolan ska kunna tillgodogöra sig innehållet utan större svårighet. Samtidigt bör boken fungera som kunskapskälla och referens för alla som har miljövård, klimatarbete, energiförsörjning eller samhällsplanering som yrke.
En stor del av det nya materialet i boken är hämtat från FN:s klimatpanel IPCC, som 2013–2014 för femte gången publicerat en omfattande sammanställning av aktuell klimatforskning. Därtill återges en rad nya uppgifter om specifi kt svenska eller europeiska förhållanden, baserade på forskning kring eff ekter av klimatförändringar i våra trakter. Boken presenterar också ett stort antal beräkningar av hur Sveriges och Europas klimat skulle kunna förändras under återstoden av innevarande sekel. Dessa beräkningar har genomförts vid Rossby Centre vid SMHI i Norrköping.
En varmare värld – Tredje upplagan har sammanställts av Claes Bernes, Stockholm Environment Institute. Innehållet har granskats av forskare och experter vid Naturvårdsverket och Lunds universitet. Ett varmt tack riktas till samtliga medverkande!
Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket
Stockholm: Naturvårdsverket, 2016, 2000. , p. 185